måndag 9 november 2009

Att gå på toa!

Jag har, som ni kanske minns, i ett tidigare inlägg konstaterat att sömn och mat är två av de mest basala sakerna här i livet. Och att om inte det funkar funkar inte så mkt annat heller!! Och det stämmer. Men vi har en tredje sak som speglar bloggen rätt igen som en röd tråd, att kunna tömma sina tarmar. Att gå på toa! Att kunna skita!

Nu har Stella börjat äta annat än bara barngröt och fruktpuré samt amning då. Nämligen mat. Och nu får vi se konsekvenserna av detta. Stopp.

Redan i lördags var hon påtagligt påverkad av sin mage o tarmar. Det har fortsatt sedan dess. I natt sov hon otroligt dåligt, Vet inte hur mkt hon vaknade men över 10 gånger på 10 h. Alltså började vi dagen med att skölja tarmarna. Gråt, skrik, svett och mera tårar. Jag försöker om igen intala mig själv att detta är det bästa för Stella. Och själva momentet som sådant kräver min fulla koncentration ännu, så jag kopplar nästan bort hennes skrik och protester. Det blir som ett bakgrundsljud. Stressad är jag. Det märks på min något otrevliga ton till Tias. Inte alls meningen. Men nästan oundvikligt.

Jag försökte ringa hennes sköterska på östra men kom ej fram. Bestämde mig för att promenera till öppna förskolan på fm för att få lite mystid. Sagt och gjort. Och mysigt var det. De gånger Stella försökte få ut ngt ur tarmarna började hon gråta. Hon blir stel som en pinne, tittar på mig och börjar tjuta. Åhh mammas älskling. Så här kan vi ej ha det. Resultatet av att ej kunna tömma tarmar är att hon ej äter och då går hon knappast upp i vikt.

På kvällen bestämde vi oss för att prova en ny sak, det var ett mini"klyx" vi fått av tarmsköterskan som vi aldrig behövt prova innan. Resulax tror jag det heter. Stella skrek som vanligt som en besatt när vi skulle ge henne det. Men sedan lyckades hon bajsa minst 5 ggr men var lika ledsen varje gång. Skrek sig genomsvettig på kvällen, och somnade utmattad till slut. Hoppas detta hjälpte och hon får lite oavbruten sömn i natt!

I morgon ska jag se till o få tag i tarmterapeuten på östra och få klartecken o börja med lite medicin mot hård mage. Så ska vi undvika majs och banan har jag förstått. Det har hon fått dessa dagar.



Stella sitter o lyssnar på fröken Anna som sjunger och gör rörelser till sångerna.



Stella och hennes öppnis-kompis.


Favoritkläderna är på idag med! Här skriver hon sitt namn alldeles själv, läsligt o allt!



Tack för alla fina kommentarer av er, det värmer o jag blir super-glad!! :-)

Puss o Kram nu ska vi hyra film igen, väntar fortf på filmtips från er!!!!

6 kommentarer:

Milla sa...

Lilla gumman!!! Fy det låter inge vidare!!! Du får satsa på massa katrinplommon pure också!!!

Leia är ju för söt!!! En riktig sessa!!!

Kramar Milla

Thepas sa...

Stackars lilla gumman!

Det där med sömnen känner vi dock igen. När Theodore var 3-5 månader gammal tog det 2 timmar att natta honom (varje gång, dag som natt) och han vaknade 2-6 gånger i timmen. Varje natt.

Nu är det mycket bättre men han vaknar fortfarande ungefär 5 gånger per natt.

wonderkarin sa...

Varenda gång, nästan varenda gång Siri bajsar så blir jag glad. Jag blir glad för efter att ha läst allt du skrivit om Stella här på bloggen och på Familjeliv så vet jag ju att det inte är något självklart, inte på långa vägar.

Åsa sa...

Hej vännen!

Åh, vad tufft ni har det! Hoppas ni har fått sova! Vad söta de är dina flickor, jag är grymt impad av Leia som skriver sitt namn! Alex drar ett rakt streck... "Här står det Alex"

Maria sa...

Hej vännen! JOBBIGT!!Ert liv är verkligen en berg och dal bana. Det växlar från dag till dag. Jag säger bara att det är tur att Stella och Leia har den mammma dom har. En kämpartjej med massa vilja, handlingskraft och skinn på näsan. Många skulle totalt bryta ihop och bosätta sig på pasienthotellet. Kör på och ha tro på dig själv för detta klarar du även när det ser som mörkast ut det bevisar du gång på gång. Tror på dig vännen! Men du slopa den där baånnanen:) Krama alla från oss. m

Johanna sa...

Det skär i mitt hjärta när jag läser vad du/ni går igenom. Att se sitt barn lida måste vara bland det svåraste man gör. Till vuxna finns det en lösning som man ger dagligen som mjukar upp det som ska ut. Finns det inget liknande till barn? Fan vad jag hoppas ni får bukt med det!!!

Jepp, det är utsikten från vårat hus :)! Jag stod längst ner på tomten när jag fotade över vattnet. Visst är det fint? Vi bor i en liten, liten by med kanske ett 50-tal åretruntboende. Sommartid däremot så mer än tredubblas invånarna med allt sommarstugefolk. Vi har ingen affär utan närmaste ica, apotek, pizzeria ligger drygt 5 km härifrån. Där finns oxå dagiset som Agnes går på. Men byn har en jätteaktiv förening som ordnar massvis med tillställningar i byns byagård. Det är hockeykvällar, pubkvällar, schlagerkvällar, lucia, surströmmingsskiva, kubbturneringar, dans, våffeldagar, klädbytardagar mm mm. Skitkul! Det är en hel del barn och många i våran ålder som bor här i området. Våra närmaste grannar är tyvärr bara 70-plussare. Så någon barnfamilj i närheten ser vi inte till tyvärr!!! Men vi har däremot gångavstånd till några iaf! Jag är inte uppvuxen i den här byn men min sambo är det. Vi bor i hans barndomshem.

Ha d bra...kram kram