fredag 23 april 2010

Runt runt runt

Egentligen behöver jag inte skriva något inlägg idag.

Ni kan läsa här, eller här eller här.

Det är bara lite nya siffror. Avd 327 har blivit avd 330. Isolering som isolering. Värk som värk. Sjuk som sjuk. Dirarée som diarré.

Men dock ej ensam- Leia är hos mig. Min älskade Lejonunge. Så tapper. Varit ifrån sin mamma sex dagar. Det svider. I mitt hjärta. Äntligen finns hon hos mig igen!

Vad händer? Vad händer? Varför vänder det inte?

Hur små kan de sötaste små barnsben bli? Hur smala kan de sötaste i vanliga fall runda kinder bli?

Hur lite föda kan en stjärna klara sig på?

När vi återigen "tvingades in" av avdelningen idag fick vi lite bannor. Eller ja. Det är fel ord. De förstod att vi inte är föräldrarna som söker för det minsta lilla. I en journalanteckning hade de tydligen väntat oss redan i onsdag.

Så uppfattade inte jag situationen. Då. Jag uppfattade som så att om hon kissar och dricker är det ok. I alla fall tills vidare.

Men nu räcker det. Nu har vi fått nog. 500 ml vätska per dygn som enda födointag är 500 ml vätska per dygn för lite. Och med cirka sexton bajsblöjor per dygn behöver en liten tapper stjärna mer vätska än så.

Nog skiner min stjärna starkast av alla. Men inte ens den klaraste stjärnan i universum orkar till slut.

Jag sitter här och lyssnar till tvättmaskiner som går- runt runt runt.

Precis som livet- med ett barn med hirschsprungs sjukdom, som just nu är sjukt.

Runt runt från hopp till förtvivlan. Och tillbaka. Igen.

I morgon är en ny dag.

I kväll tänker jag på älskade duktiga tappra sambo som återigen får sova på sjukhuset. Och på Stella som fastar. Denna lilla kropp. Hur mycket ska hon behöva stå ut med? Och varför hon? Detta lilla oskylda barn!

Jag hoppas och ber att de ska få sova gott i natt och få lov att må bra i morgon.

puss och kram

13 kommentarer:

Åsa sa...

Bästa Caroline! Det finns inte ord som räcker åt att beskriva hur gärna jag önskar att det vände för er! Lilla stjärnan, hon är så tapper! Och har en sån duktig storasyster och en sååå fin mamma och pappa.
Jag hoppas så att det onda går över snart för dig och att Stella snart får komma hem och må bättre igen.
En massa stora kramar till er, ni förtjänar så mycket mer.
Glöm aldrig att du är den absolut bästa mamman Leia och Stella nånsin kunnat få!
Rå om dig och de dina. Kram.

Cecilia sa...

jag blir så ledsen när jag ser hur ni har det. Önskar det fanns något jag kunder göra för att hjälpa. Det gör ont i mig när du beskriver hur Stella krymper...
Önskar och hoppas att det snart vänder
Kram Cilla

Tozza sa...

Caroline min Caroline.... Åsa har skrivit så perfekt, så ordagrant vad jag med tänkte, kan inte annat än instämma.

Som jag sagt till dig förut (ord av våran barnpsykolog) vissa föräldrar får stå ut med mer än andra, men det är just för att det är dom som klarar av det. Och det gör ni. Inte bara "för att ni måste", utan för att ni kan, och gör det så jäkla bra. Stella (och Leia med såklart) har fått Er som föräldrar, för att ni är bäst.

Häng i, gosa med Leia och ta hand om er. Sänder en massa tankar och lysande stjärnor till Stella och Tias på sjukhuset, hoppas att hon snart mår bättre och får komma hem igen. Ta hand om er!

Kram från Madde med familj

Anonym sa...

åh.. gumman.. vad jag tycker synd om er och lilla Stella! Har tänkt på er idag! Hoppas att det vänder snart.. ring om jag kan göra något.. kraaam syster

Linda sa...

Alla har skrivit så bra, jaginstämmer, och vill såklart KRAMAS! Tänker på er!

Malin sa...

Åh Caroline! Jag gråter med er när jag läser om hur ni har det. Livet är bara för jävla orättvist!
Nu måste det vända snart, att Stella börjar må bra och går upp i vikt och får komma hem igen! Och att du slipper all smärta!
Håll ut, snart kommer solsken ska du se!
Krama om Leia och dig själv och peppa dig att du är iaf den starkaste mamman jag har lärt känna!

Många kramar!

mojje sa...

Stackare. Tänker på er och hoppas att det bara kan få bli bra snart.
kram marit

Johanna sa...

Vännen! Varför???? Visst har ni varit med om nog med motgångar, sjukdagar och sjukhusbesök nu! Skulle vilja skriva så mkt mer men avslutar med den största KRAMEN till en tapper och mkt stark familj!!!

Jenny sa...

Hej Caroline,
Stackars lilla Stella, sitter här o får en klump i halsen när jag läser ditt inlägg..hur mycket ska hon behöva stå ut med den lilla kämpen?? Hoppas hoppas att det vänder snart!

Stor kram!
Jenny

Elisabeth sa...

Tack för din kommentar hos mig, jag har besvarat den på min blogg. Jag önskar att jag kunde skicka ett stort paket med styrka till dig och er. Stor kram och tankar från Elisabeth, som tror att det ska vända snart.

Sandra sa...

Strösslar kramar över dig och din familj! ♥ Orkar inte skriva men du vet nog att jag tänker på er.

Krickelin-Krickelin sa...

Kära du. Klapp på kinden och massa tankar till dig och din familj. Hoppas det vänder nu. Med en gång.

Malin - Mamma till h-barn sa...

Vännen, vet inte vad jag ska skriva, allt blir ju som sagt bara ett enda stort upprepande... Du vet att jag finns här o att jag tänker på er! kram i massor!