Idag är Stella feberfri och piggare. Antibiotika är verkligen räddaren! Så vi vågade oss ut en tur med den nya fina bilen. (Nej den har jag inte berättat om men det blir en annan gång). Det blev till köpcentret där fixade lite ärenden. Jag handlade bland annat kläder till Leia som är lite julinspirerade. Varje år har Polarn O Pyret en så fin julkollektion och flickorna brukar få var sitt set som de kan ha på alla julfester sedan. Fast i år har Stella en fin kjol o kofta att ärva som Leia hade när hon var två och ett halvt år. Perfekt!
Annars köpte jag grejer till barnens julkalender. Jag brukar göra en egen varje år som består av 24 paket gånger 2 då. Jag handlade lite pyssel från Panduro, tex pärlplattor, träfigurer att måla och lite färg. På Julafton, det vill säga det sista paketet, brukar vara något lite större, som de får öppna på julafton morgon. Jag får se vad just det paketet blir för något! Jag tror att jag tycker det är lika roligt att köpa och planera detta som barnen tycker det är att sedan öppna ett paket varje dag. De brukar få göra det på morgonen innan de går till dagis. Jo så är det, under Decembers mornar går ovanligt fort att få dem färdiga.
Nä nu är det världskrig här hemma, bäst att rycka in. Det bråkas om några legogubbar. Inte så ofta som de bråkar men en fredagseftermiddag är verkligen tålamodets största test. För mig alltså. Och barnen är tröttare än tröttast.
I morgon är det premiär i ishallen för tjejerna (japp, lillan ska få testa) och sedan är det barnkalas. Mys!
Puss och Kram
fredag 18 november 2011
torsdag 17 november 2011
Testa ny mopp?
Jag har ju aldrig varit testpilot för någon produkt. Fast jag har sett att många av er andra är så, testar olika produkter som ni länkar till. Och av en slump hamnade jag nu på sidan där man kan anmäla sig till att bli testpilot.
Och vad tror ni jag faller för då?
Jo självklart en städpryl. Tänkte att jag kanske kan underlätta det lite för min käre sambo som sköter den biten ;-) Ja så slipper han stå med både mopp och hink, här finns allt i ett förstår ni. (Rengöringsmedlet är i själva moppen).
Nu får ni hålla tummarna för oss, för visst skulle han bli glad?
Ja jag blir ju nästan lite sugen själv på att våt-svabba när jag ser den fiffiga lösningen!
Kolla här du med!
Tjingeling!
Och vad tror ni jag faller för då?
Jo självklart en städpryl. Tänkte att jag kanske kan underlätta det lite för min käre sambo som sköter den biten ;-) Ja så slipper han stå med både mopp och hink, här finns allt i ett förstår ni. (Rengöringsmedlet är i själva moppen).
Nu får ni hålla tummarna för oss, för visst skulle han bli glad?
Ja jag blir ju nästan lite sugen själv på att våt-svabba när jag ser den fiffiga lösningen!
Kolla här du med!
Tjingeling!
Ballerinor och halsfluss
Denna vecka är det sjukvecka hemma. Leia var sjuk förra veckan och sedan var det Stellas tur. Så klart. Efter några dagar hemma med feber utan att det släppte besökte vi Dr. Och det visade sig att hon hade streptokocker i halsen. Halsfluss. Men det bästa är att antibiotikan är så snabbverkande. Nu efter ett dygn är hon redan betydligt piggare.
Jag måste erkänna att det kan kännas lite långsamt att gå hemma och se samma fyra väggar under sexton vakna timmar. Eller att mycket motvilligt se på Dora si sådär åtta gånger i rad. Så efter några dagar inne börjar man liksom nästan känna sig sjuk och trött själv. Men igår skjutsade jag tjejerna till dansen. Två små rosa ballerinor!
Och jag kan lova er att det var fyrtio minuter ren glädje!
Titta och njut!
Puss och Kram
Jag måste erkänna att det kan kännas lite långsamt att gå hemma och se samma fyra väggar under sexton vakna timmar. Eller att mycket motvilligt se på Dora si sådär åtta gånger i rad. Så efter några dagar inne börjar man liksom nästan känna sig sjuk och trött själv. Men igår skjutsade jag tjejerna till dansen. Två små rosa ballerinor!
Och jag kan lova er att det var fyrtio minuter ren glädje!
Titta och njut!
Puss och Kram
tisdag 8 november 2011
Att virka
Två filtar har jag virkat på senare år. Jag var nog klar med den ena för ett år sedan och den andra för två år sedan. Den översta ni ser är virkad av ett mjukt Alpaca garn vilket är ett ullgarn från lama-djuret som värmer mer än ull från får. Och den nedan är virkad i ett ullgarn Karisma. Den översta har vi i soffan här nere och den understa är Leias egna filt.
Att virka filtar är verkligen det perfekta nybörjarprojektet! Jag lärde ju mig mer eller mindre att virka själv, visst, jag kunde det när jag var liten i och med syslöjden, men när jag tog upp virkningen som vuxen var det tant Greta som visade mig hur man började med smygmaskor, luftmaskor och stolpar. Det var även hon som satte mönstret till den översta filten genom att virka första rutan som jag sedan helt enkelt kopierade. Fast jag visste ju inte då vilka maskor som hette vad, det lärde jag mig genom att köpa en bok och läsa mig till.
Det jag nu har lust att virka är en ny filt, som vi kan ha i vårt sovrum framöver. Just idag känns det inte som att jag har någon lust att inreda vårt sovrum eftersom vi fortfarande inte har renoverat det sedan vi flyttade in. Men det vi gjort är att vi tagit ner en vägg mellan två mindre sovrum, så vi har numera ett gigantiskt sovrum. Där hälften av väggarna har en ful ljusgrön tapet och resten är målade med någon slags syrénlila färg. Golvet är en plastmatta från 70-talet och fönsterna är bruna, dragiga tvåglasfönster som släpper in både vind och ljud. Visst låter det snyggt?
Hur som helst har jag hittat en tilltalande filt på en av mina favoritbloggar. Jag gillar både färguppsättningen och mönstret. Så det blir nog något åt detta hållet. Längst ner ser ni den filten.
Förutom filtar har jag även virkat dockor till barnen och så håller jag på med hjärtekatter så klart!
Puss och Kram
Att virka filtar är verkligen det perfekta nybörjarprojektet! Jag lärde ju mig mer eller mindre att virka själv, visst, jag kunde det när jag var liten i och med syslöjden, men när jag tog upp virkningen som vuxen var det tant Greta som visade mig hur man började med smygmaskor, luftmaskor och stolpar. Det var även hon som satte mönstret till den översta filten genom att virka första rutan som jag sedan helt enkelt kopierade. Fast jag visste ju inte då vilka maskor som hette vad, det lärde jag mig genom att köpa en bok och läsa mig till.
Det jag nu har lust att virka är en ny filt, som vi kan ha i vårt sovrum framöver. Just idag känns det inte som att jag har någon lust att inreda vårt sovrum eftersom vi fortfarande inte har renoverat det sedan vi flyttade in. Men det vi gjort är att vi tagit ner en vägg mellan två mindre sovrum, så vi har numera ett gigantiskt sovrum. Där hälften av väggarna har en ful ljusgrön tapet och resten är målade med någon slags syrénlila färg. Golvet är en plastmatta från 70-talet och fönsterna är bruna, dragiga tvåglasfönster som släpper in både vind och ljud. Visst låter det snyggt?
Hur som helst har jag hittat en tilltalande filt på en av mina favoritbloggar. Jag gillar både färguppsättningen och mönstret. Så det blir nog något åt detta hållet. Längst ner ser ni den filten.
Förutom filtar har jag även virkat dockor till barnen och så håller jag på med hjärtekatter så klart!
Leia rum, hennes skrivbord och hyllor över det.
Det som återstår att fixa är en vaxduk att ha på skrivbordet.
Det som återstår att fixa är en vaxduk att ha på skrivbordet.
Puss och Kram
söndag 6 november 2011
Kaninen Bitis och Prinsessan Leia.
Förra helgen var det ju bröllop för vår del och i måndags var vi alldeles för trött för att orka fira Halloween. Så igår gjorde vi slag i saken, handlade lite mat och en pumpa och bjöd in till maskeradfest! Barnen hade dag efter dag frågat när vi skulle köpa vår pumpa. Så det kändes roligt att äntligen kunna tända en igår!
Vi var ett härligt gäng hemma och det kändes stundtals som att vi hade ett helt dagis hemma när alla barn satte igång och lekte och busade. Men det är ju så det ska vara. Busigt och roligt!
Efter några timmar hade tiden passerat läggdags för de flesta barn och då gick barn och mammor hem medan pappor stannade kvar och spelade Settlers. Det är verkligen ett jätte-roligt brädspel som jag kan rekommendera för er som är sugna på att spela ett trevliga brädspel. Fast jag kollade på "Så mycket bättre" istället. Och oj vad bra det var. Blev riktigt gråtig där när de visade reportaget om Anna Lind. Och Laleh och Timbuktu är helt klart mina favoriter! Självklart Eva Dahlgren med men eftersom det var hennes dag igår hade hon ingen låt hon uppträdde med. Lena PH (och E type med för den delen) däremot kan kvitta, för min del. Ni som känner mig vet att jag ogillar allt vad schlager heter och text och musik måste beröra mig, gärna djupt i själen för att jag ska gillat! Fast det är ju ändå roligt att kolla på dem på tv och lära känna dem lite bättre. Ja vad de är för typer så att säga.
Idag är det söndag och vi har redan vart på lekdate. Nu väntar söndagsmiddag i ugnen och ikväll är det musikgudstjänst. Ljuvlig musik och kloka ord kan man aldrig få för mycket av!
Puss och Kram
Vi var ett härligt gäng hemma och det kändes stundtals som att vi hade ett helt dagis hemma när alla barn satte igång och lekte och busade. Men det är ju så det ska vara. Busigt och roligt!
Efter några timmar hade tiden passerat läggdags för de flesta barn och då gick barn och mammor hem medan pappor stannade kvar och spelade Settlers. Det är verkligen ett jätte-roligt brädspel som jag kan rekommendera för er som är sugna på att spela ett trevliga brädspel. Fast jag kollade på "Så mycket bättre" istället. Och oj vad bra det var. Blev riktigt gråtig där när de visade reportaget om Anna Lind. Och Laleh och Timbuktu är helt klart mina favoriter! Självklart Eva Dahlgren med men eftersom det var hennes dag igår hade hon ingen låt hon uppträdde med. Lena PH (och E type med för den delen) däremot kan kvitta, för min del. Ni som känner mig vet att jag ogillar allt vad schlager heter och text och musik måste beröra mig, gärna djupt i själen för att jag ska gillat! Fast det är ju ändå roligt att kolla på dem på tv och lära känna dem lite bättre. Ja vad de är för typer så att säga.
Idag är det söndag och vi har redan vart på lekdate. Nu väntar söndagsmiddag i ugnen och ikväll är det musikgudstjänst. Ljuvlig musik och kloka ord kan man aldrig få för mycket av!
Puss och Kram
torsdag 3 november 2011
Stella på barnakuten
Min stjärna hade ont i magen. Under flera nätter vaknade hon runt tio gånger per natt och beklagade sig och grät. Och ibland ville hon även ner och sätta sig på pottan mitt i natten. Och maten smakade inget vidare. Hon åt allt mindre och vissa mål hoppade hon över helt. Och hon sa att hon hade ont i magen och rumpan. Vi gav ju lavemang som vanligt varje dag och tyckte eg inte att det var så mycket skillnad. Men det är ju så svårt att veta. Ändå. Efter cirka en veckas tid utan att det gav med sig ringde jag upp till Drottning Silvias Barn-och ungdomssjukhus. Direkt till "Stellas avdelning". De är ju så rara där, bara att ringa om vi har problem och vill ventilera med sköterskor och läkare.
Vi fick kontakt med en av överläkarna som är bäst på Hirschsprung. Och han tyckte absolut att vi skulle åka in och visa upp henne. Så de får kolla på henne, röntga henne och känna om det dragit ihop sig i tarmen igen. Så att hon kanske behöver vidga den igen. Precis det vi gjorde för ett år sedan.
Väl där fick vi eget rum direkt. Som tur är! Och slapp alltså sitta i det allmänna väntrummet med jordens alla bakterier och virus samlade på tjugo kvadratmeter. Det står förvisso i hennes journal att hon ska få det eftersom hon är infektionskänslig (bla tål hon ej magsjukevirus) men det är inte alltid så att de människor som man först träffar på barnakuten när man kommer in, är så medgörliga och verkligen gör det som de ska!
Hur som helst. Efter två och en halv timme hade vi träffat läkaren tre gånger och sköterskan tre gånger, fått behandling och fick åka hem. Och jag drog en lättnads suck och tänkte att det nog var tidsrekord för oss. Stella fick ett litet större lavemang och så sköljde vi tarmarna samtidigt. Och medan behandlingen pågick låg hon helt stilla och oberörd på bänken med min iPhone i handen och kollade på foton. Och sköterskan påpekade både en, två och tre gånger hur fantastiskt duktig hon var. Och jag kunde inte annat än hålla med, så klart. För det är inte helt självklart att barn som får plastslangar upp i rumpan som man dessutom spolar in en liter vatten i, ligger stilla och kollar på foton och kommenterar alla de ser och känner på fotona.
Läkarna trodde att det satt ngt i tarmarna trots att vi ger henne lavemang varje dag. Och så trodde de att hon skulle bättra på sig snabbt och om fallet inte var så skulle vi komma tillbaka. Röntgen hoppade de över, även att känna på henne inne i tarmen, antagligen för att läkaren som var på akuten eg inte var specialist på just Hirschsprung och tyckte att Stellas egna läkare fick göra den bedömningen.
Men som tur var, var min stjärna lika go o glad som vanligt dagen därpå och åt som vanligt. Åh tack för det, skönt! Nu väntar vi otåligt på vår ordinarie tid till Dr Överläkare som vi ska till i december. Och jag hoppas att detta inte återkommer innan dess! Förmodligen kommer de planera in en liten operation inom det närmaste. Med tanke på hennes problem.
Men säg ser hon ändå inte oförskämt glad ut, min trollunge. I alla fall när man får isglass!
Puss och Kram
Vi fick kontakt med en av överläkarna som är bäst på Hirschsprung. Och han tyckte absolut att vi skulle åka in och visa upp henne. Så de får kolla på henne, röntga henne och känna om det dragit ihop sig i tarmen igen. Så att hon kanske behöver vidga den igen. Precis det vi gjorde för ett år sedan.
Väl där fick vi eget rum direkt. Som tur är! Och slapp alltså sitta i det allmänna väntrummet med jordens alla bakterier och virus samlade på tjugo kvadratmeter. Det står förvisso i hennes journal att hon ska få det eftersom hon är infektionskänslig (bla tål hon ej magsjukevirus) men det är inte alltid så att de människor som man först träffar på barnakuten när man kommer in, är så medgörliga och verkligen gör det som de ska!
Hur som helst. Efter två och en halv timme hade vi träffat läkaren tre gånger och sköterskan tre gånger, fått behandling och fick åka hem. Och jag drog en lättnads suck och tänkte att det nog var tidsrekord för oss. Stella fick ett litet större lavemang och så sköljde vi tarmarna samtidigt. Och medan behandlingen pågick låg hon helt stilla och oberörd på bänken med min iPhone i handen och kollade på foton. Och sköterskan påpekade både en, två och tre gånger hur fantastiskt duktig hon var. Och jag kunde inte annat än hålla med, så klart. För det är inte helt självklart att barn som får plastslangar upp i rumpan som man dessutom spolar in en liter vatten i, ligger stilla och kollar på foton och kommenterar alla de ser och känner på fotona.
Läkarna trodde att det satt ngt i tarmarna trots att vi ger henne lavemang varje dag. Och så trodde de att hon skulle bättra på sig snabbt och om fallet inte var så skulle vi komma tillbaka. Röntgen hoppade de över, även att känna på henne inne i tarmen, antagligen för att läkaren som var på akuten eg inte var specialist på just Hirschsprung och tyckte att Stellas egna läkare fick göra den bedömningen.
Men som tur var, var min stjärna lika go o glad som vanligt dagen därpå och åt som vanligt. Åh tack för det, skönt! Nu väntar vi otåligt på vår ordinarie tid till Dr Överläkare som vi ska till i december. Och jag hoppas att detta inte återkommer innan dess! Förmodligen kommer de planera in en liten operation inom det närmaste. Med tanke på hennes problem.
Men säg ser hon ändå inte oförskämt glad ut, min trollunge. I alla fall när man får isglass!
Puss och Kram
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)