torsdag 18 november 2010

Operation

Nu är vi hemma igen. Efter dagens besök på drottning silvias barnsjukhus med genomförd operation. Så här sitter en totalt utmattad mamma. Men även en glad sådan. För det har verkligen gått bra idag. Med både operation, sövning och alla undersökningar och kringarbete. Och uppe ligger en liten tapper stjärna och sover så gott. I sin alldeles egna säng. Och i sin alldeles egna sömn.

Än en gång har hon visat sin briljans. Och på alla sätt och vis charmerat både läkare och sköterskor. På avdelning 320.

Ja Stella min stjärna du är något alldeles extra. När det väl gäller plockar du fram dina starkaste sidor. Och låter dem göra vad som ska göras. Och måste genomföras. Först pyssel med emblasalva och bandage. Sedan bedömning och undersökning av narkosläkare. Och försök till nålsättning. Utan framgång. Stick efter stick efter stick med stora nålen. I pyttelilla blodkärlet. Aj aj aj jämrar du dig. Och pekar på lilla handen. Som hålls fast av en sköterska. Och sticks av en annan. Några tårar faller ner för din kind. Men inte mer än så. En försenad operation. Utan komplikationer. Tack gode gud! Trots en liten småsnuvig näsa. Och ett hostigt bröst.

Väntan var en plåga. Men mamman och pappan höll varandra sällskap. Köpte en behövlig kopp kaffe. Och en äggmacka. Med alldeles för mycket majonnäs.

Tarmen är vidgad. Och små bitar är tagna. För att skickas på analys. Undersökningen är avklarad. Och allt såg fint ut. Jag tar en lättnads suck.

Den såriga tarmen gör sig påmind på kvällen när hon behöver gå på toa. Jag ger lavemang för att skona henne. För att få ut allt på en gång. Det blöder så klart. Inget konstigt med det. Men då blir min stjärna förtvivlad. Och ledsen. Gråter och håller samtidigt fast sin mamma. Krampaktigt. Förtvivlat.

Nä nu får det vara nog.

Och jag tänker, det var ett stjärnfall på himmelen, den 25 mars tjugohundranio, och då kom du, du, den ljuvligaste stjärnan av alla, och du landade hos oss.

Lite lek i väntan på min tur.

Och emblasalva.

Mina bandage.

Två katter rikare. En från vardera narkossköterska

När är det min tur egentligen?

Sötaste patienten på avd 320!

Jag sover djupt.

Och drömmer sött.


Puss och Kram

13 kommentarer:

Sandra sa...

Åh, vad fint du beskriver och förklarar för oss. ♥ Stella är verkligen en stjärna, hennes namn är mitt i prick.
Sov sött, hela familjen Sweetie.
Kram

Anonym sa...

Det är en liten stark tjej ni har o alldeles underbar! Skönt att det gick bra idag. Ta hand om varandra. Kram Jennie

Caroline II sa...

Åh, lilla vännen, vilken kämpe! Och vilka kämpar ni är som ger henne mod att vara lugn och stark.

KRAM

Lotten sa...

Vad skönt att det gick bra! Vilken underbar bild på Stella i jätteoperationsmössan - Såå söt!

Kiqi sa...

Usch jag lider så med henne varje gång man läser. Starka tjej!! Och starka ni!

Vad fina de blev på skolkorten i matchande kläder =)


ps. kommer ni på söndag till Elin? (hoppas hoppas) .ds

Jenny sa...

Vad skönt att dagen gick bra att den är förbi! Visst känns det sorgligt att de ska behöva ta fram sin starka sida gång på gång på sjukhus men kanske blir de bättre rustade än vi andra. Jag blir otroligt bräcklig och panikslagen i sjukhusmiljöer och det är ju verkligen inte hälsosamt det heller.
Du har verkligen två fina ungar!

Johanna sa...

Hejja Stella,du är bäst!!!

Linda S sa...

Åh! Blir ju alldeles tårig! Du beskriver jättebra för oss som inte var där, och vilka fina bilder! Namnet Stella är så givet på denna tös, mer mitt i prick kan det inte bli! kram!

Cecilia sa...

Vad underbart att höra att det gått bra. Tårarna rinner ner för mina kinder, det är så orättvist när barn inte mår bra...
Kram

Jennie sa...

Ååå du anar inte va glad jag är att läsa att allt gått bra, Caroline!

HEJA STELLA

Krama er lilla Stjärna från oss

Malin sa...

Åh Caroline! Att ni ska behöva stå ut med så mycket! Din familj verkar vara gjord av något helt annat än oss andra!
Gråter en tår när jag läser ditt inlägg. Stella är verkligen en stjärna. Så sanslöst duktig tjej ni har!
Så skönt att operationen gick så bra!
Hoppas hon har återhämtat sig nu!
Kramar!!

Meta sa...

Åååh herre min skapare vad jag gråter nu!!!
Du är så duktig på att skriva, skriva så att det riktigt berör och når hjärtat!
Lilla lilla fina tappra Stella!
Skönt att allt gick bra!!
Många kramar <3

Jeanette sa...

Härligt att höra att det gick bra! Kram!