onsdag 1 september 2010

Vattenträning och Två dagisbarn

Idag började T jobba. Kan ni tänka er? Sex månader har redan gått. Nu skulle vi egentligen ha arbetet båda två. Men det kom en bilolycka i vägen för det. Och det är jag fortfarande förbannat arg och ledsen över.

Att T jobbar är ju så klart inget konstigt. Men för mig blir det en förändring. Jag får exvis lämna barnen på morgonen vilket i sig inte är något problem. Så klart. Men för mig som för tillfället inte mår något vidare tar det mycket energi och ger en del smärta. Det är den brännande smärtan i nacken och ryggen som stör rätt mycket. Men ändå mest värk i axlar och nacke just när jag kör barnvagn och tar hand om barn och baby.

Hur som helst. Det är bara att tänka framåt och gå på behandlingar. Och träna på. Och idag var det uppstart för sjukgymnastik i vatten. Jag har fått en remiss till Högsbo Sjukhus och deras bassäng. Helt ljuvligt att hoppa i 35 gradigt vatten och bara känna hur kroppen svävar lite fram och tillbaka. Nästan tyngdlös. Det mesta känns lättare i vatten. Nacke, huvud, armar och rygg får slappna av lite. Och jag får en chans till att reparera muskler och återuppbygga stabilitet i de ligament med mera som töjts ut.

För övrigt var det alltså förta dagen själv hemma. Helt själv. Nästan hela dagen. Och eftersom jag låg vaken mellan 02-05 i natt på grund av värk med mera så ägnades en stor del av dagen till att sova. Jag sov tungt. Nästan däckad. Hade tänkt åka in och besöka jobbet med idag men fick skjuta på de planerna. Hann helt enkelt inte. Och orkade inte. Och då menar jag inte orka som lat utan orka som att förmå sig själv att gå till bilen. Köra fem km. Och kliva ur bilen. Nej, det gick inte.

I morgon är det sjukgymnasten igen. Då ska vi nog starta upp med akupunkturen igen. Har haft en uppehåll över sommaren. Och jag saknar den. Den lättade mot den brännande smärtan samt gav ett lugn i kroppen. Och det är fantastiskt. Att bli avslappnad när nacke, axlar och rygg spänner sig av sig själv.

I morgon ska jag nog ta med kameran till dagis. För jag har väldens sötaste barn som står jämte varandra i vinkfönstret och vinkar så glatt till mamma som lämnat. Tänk. TVÅ dagisbarn. Har Jag.

Hur gick det till?

Puss och Kram

4 kommentarer:

Johanna sa...

Å så fantastiskt det lät med vattenträningen! Hoppas det gör under för din onda nacke!

Ser fram emot en dagisbild :)! De måste vara en underbar syn!

kram

Jennie sa...

Förstår att det måste vara jobbigt att klä två barn på morgonen, ge dem mat och få i väg dem till förskolan, när man har värk! Hoppas att vattenträningen kan göra att det känns bättre:)Hur har det egentligen gått med gubben som körde på dig? Inser han vilken skada han ställde till med? Han var ju så himla noncharlant:( Inte för att man kan backa tiden och få det ogjort, men ibalnd när det gäller äldre så har de passerat sitt bäst-före-datum för länge sen när det gäller bilkörning och en incident som denna kan få dem att vakna upp och inse att de inte ska köra mer bil. Om de bara inser vilken skada de ställt till med!!

Ska bli kul att se dagisbilder på Leia och Stella:) Är du nöjd med kameran?

Du är strong som kämpar på med allt, många kramar till dig:)

Marie-Louise sa...

Först vill jag säga grattis till 2 dagisbarn, det är stort!

Sen fy för smärta det är hemskt att leva med det! Jag vet hur det är och vissa dagar är man bara helt enkelt slut. Men vad bra att du får så mycket sjukgymnastik, vattengympa och akupunktur.

Jenny sa...

Hej Vännen!
Vad skönt att det finns behandlingar som hjälper mot smärtan, åtminstone tillfälligt. Att ligga i flyta i 35gradigt vatten låter skönt:)

Ser fram emot att få se bilder på dina två dagistjejer!

kraam o sköt om dig!

Jenny