söndag 26 september 2010

Ambivalent

Det är söndag och jag känner mig något ambivalent. Ena stunden känner jag mig ledsen och arg. Ledsen för att inte jag får hänga fram kavajen inför veckans första jobbdag. Arg för att jag är i denna eländiga situation. Som jag själv faktiskt inte skapat. Eller efterfrågat. Utan bara hamnat i. Tycker jag.

Andra stunden tänker jag, måndag. Nu sjutton. I morgon är en ny vecka och nu ska jag jobba. Jobba för att bli bättre. Ta något eller några kliv framåt. Jag ska. Jag tror. Jag måste lita på det! Jag har fem inplanerade sjukgymnastikbesök och ett läkarbesök. Jag kommer att som vanligt följa mitt schema.

Jag vet allt det där. Men det är ändå så svårt. Svårt att liksom fokusera på ett steg framåt. På de små delmålen. När jag så många gånger blivit besviken. När jag ändå har så ont. När inget tycks gå min väg. När målen aldrig förändras. Utan är detsamma jämt. Då är det svårt.

Jag är ambivalent. Jag sitter här med min ilska över att jag inte får vara den mamman med vanlig söndagsångest. Bitter över att den inte infinner sig. Den där känslan av att helgen är slut och man har hela jobbveckan framför sig. Nej. Ångesten har bytt skepnad. Nu lättar den inte allt eftersom veckodagarna rullar på. Nu är den mycket mörkare. Och elakare.

Men samtidigt känns det skönt att veta att jag har veckan till mitt förfogande. Jag är tacksam över att jag även den kommande veckan fått förtroendet att friska till. Tiden att läka.

Jag är ambivalent. Ena stunden är jag glad. Glad för det lilla. Men samtidigt är jag ledsen. För det stora.

Jag är ambivalent. Och har svårt att förhålla mig till det. Å ena stunden känner jag mig väldigt svag. Men samtidigt mycket stark.

Jag är ambivalent.


Världens finaste!

Puss och Kram

4 kommentarer:

Sjabbig men chic sa...

Men oj, vad tråkigt för dig. Jag förstår att det känns ja, får man skriva pissigt?! Jaha, nu gjorde jag det ändå. Vet du min värk beror också på en trafikolycka när jag var 18 år men jag kan trösta dig med att livet går vidare på ett bra sätt för den som vill. Jag brukar tänka så här: Det här är jag... och det där är den där värken. Jag är inte min värk och jag är inte sjuk för att ha värk är inte en sjukdom utan snarare ett tillstånd. Jag jobbar, jag har familj med två tonårsbarn jag har hund jag älskar värme och sommar och jag har många vänner, ett jävla humör och känner mig levande. I perioder är värken sämre men vet du vad? Jo, i perioder så är den bättre också och det är ju helt kanon. Se till att du får skratta mycket även när livet är lite depp. Det är värre att vara sjuk i själen än att ha värk så försök att hålla värken åtskild. Gör det du tycker om att göra även om du får ondare och skäm bort dig själv mycket. Men oj, vilken uppsats! Hur som helst så lev även de stunder du har värk. Lägg dig i soffan och titta på något favoritprogram, ring en kompis och tvinga dem att komma med kaffe och gott fika så kan du tända ljusen. Ta långa promenader i den takt som går bra, lyssna på ljudböcker, gör mysigt hemma och krama din familj. Du är nog snart tillbaka på banan men just nu så är det här ditt jobb.

Kram Lisa

Sandra sa...

Vilka bra ord Lisa kom med.

Jag förstår dig och dina känslor, Carro. Det är inte lätt att komma överens med livet och vad vi ges. Men du klarar det galant.
Ha en bra dag, kram.

Jenny sa...

Hej Vännen!
Vilket tänkvärt inlägg..läste kommentaren från Lisa oxå, jättebra skrivet av henne.

Jag tycker du är stark Caroline..

Stor kram!
Jenny

Jennie sa...

Jag förstår din frustration över att inte kunna gå till jobbet när det är måndag, men som du beskrev det så ska du istället jobba enbart för dig själv och din hälsa. Helt rätt! Lägga all tid på det! Se möjligheterna med den lediga tid du nu har som du egentligen skulle ha varit på jobbet. Gå in stenhårt för att komma tillbaka.....vilket jag vet att du gör! Du kämpar på oerhört bra, jag är verkligen impad av dig! Förstår att du har ups and downs, det brukar vara så när man är inne i en kris i livet. Utnyttja "upsen" och ta tillvara på tiden.

Du har en utmaning att hämta hos mig!!

Ha det så bra, Kram på dig