lördag 18 september 2010

Dagstur

Tog en mycket snabb men ack så ljuvlig dagstur till torpet. Alldeles ensam. Det var en blandning av nyfikenhet på vad renoveringen gav och nödvändigheten att hämta lite prylar som tog mig dit. Fast allra mest längtan efter naturen. Skogen. Bryggan. Och själva torpet. Efter att jag inspekterat och beskådat målarens och elektrikerns verk tog jag mig en behövlig och njutnigsbar vilostund på bryggan. Vatten var sådär motbjudande kallt. Och det blåste i vassen. Vinden tog även några kraftiga tag i mitt hår. Det var härligt. Jag kände mig levande. Och stark. Ja jag satt faktiskt där på bryggan och kände efter. Letade i mitt djupaste efter känslan som ingav sig. Och det var styrka. Jag på landet, på torpet, på bryggan, där får jag styrka. Där hittar jag mig själv.

Sedan var det dags för en fika med Greta. Tant Greta bor i en lägenhet inne i byn. Själv. Hon är rätt så begränsad där i sin rullstol. Men hon tycker inte att hon kan ha det bättre. Och beklagar sig aldrig. Blir alltid hjärtligt glad när man kommer. Och lägger aldrig någon skuld. Utan bara ett hjärtligt mottagande, egenbakade bullar och en varm kopp kaffe. Det är precis det man vill ha. När man åkt alldeles för många mil för att insupa naturens kraft och energi. Ja värme och glädje. Det vill man ha!


En härlig bukett blommor till min favorittant Greta.
Vore det inte för Greta hade jag varken kunnat virka, baka eller mjölka kor! Alla barn borde växa upp med en tant Greta på landet. Som bakade storbak, virkade oändligt många smådjur och satt och pratade med dig tills det blev kväll!


Vägen upp till torpet.

Hösten är här!


Så här blev renoveringen av lillrummet.
Den söndriga rullgardinen åkte i soporna o ska ersättas och korgstolen ska inte alls stå i det rummet, men jag organiserar inte inför mina spontana mobiltelefonfoton utan bara tar!

Mycket nöjd med mitt tapetval. Nu ska bara lite tavlor, gardiner och spegel upp.

Bryggan -

- En perfekt plats för reflektionJag

Puss och Kram

5 kommentarer:

Johanna sa...

Jag vill oxå ha en Greta!!!

Ni verkar ha det så fint i torpet. Vilken glädje att ha en sådan idyll att åka till.

kram fr norrland

Sandra sa...

Du ser ut som en älva där du sitter vid vattnet. Verkligen bra att du åkte ut till torpet på egen hand. Det känns som att det gav dig en hel drös med ny energi. Det är du så unnad. Skönt att ha en härlig tant Greta att kunna besöka och bara få vara hos. Vilken dag, Carro! Kram

Jennie sa...

Jättefina tapeter du hittat till torpet, härligt att ni behåller den här gamla känslan!
Jag tror Greta är lika glad att ha dig som du är att ha henne. Underbar bukett, hon måste ha blivit glad! Jag hade också en sån "tant" under min barndom, men hon avled i dagarna faktiskt. Hon hette Maiken och var vår dagmamma en period. Hon bodde på en gård, hade djur, vi plockade svamp, badade i sjön. Hon hämtade oss alla med bil i skolan och vi åkte tillsammans till gården, fick eftermiddagsfika, leka och bara va barn.

Va fin du är på fotona!! Kram på dig

Jeanette sa...

Härliga torpet! Du ser pigg ut! Kram

linda s sa...

vad härligt med en tant Greta, och en omtänksam Du, och landet! Det lät underbart! <3