Liseberg, check

Så har vi äntligen gjort det. Samtidigt som alla andra. Åtminstone nästan. Packat för det fina sommarvädret och endast iklädda sandaler begav vi oss sent omsider till Liseberg. Leia var mycket glad och entusiastisk.

Eftersom jag tvekade in i det sista. Om jag skulle orka. Vilja. Och våga. Och eftersom jag låg och vilade på sängen halva dagen, kom vi iväg väldigt sent. Så vi var inte inne förrän vid 16-tiden. Men såhär efteråt var det perfekt. För vid 18-tiden gick de flesta barnfamiljer hem och köerna till karusellerna försvann. Till barnens förtjusning.

Tretton hela karuseller åkte min fyraåring. Och hela åtta åkte ettåringen. Leia åkte vissa stora attraktioner själv. Min modiga fyraåring. Och lillfisen pekade mot karusellerna och sa "mer" hela tiden. Vi hann inte ens med en fika. Fast jag satt så klart på varje bänk jag hittade. Och vilade. Och stretchade. Fast det gjorde ju inte direkt undervärk. Nu är det smärtstillande, kramplösande och värmedyna som gäller. Fy tusan vad ont jag har. Ångrar mig såhär i efterhand. Nästan i alla fall. Vissa säger att man måste våga prova med. Men de känner nog inte mig så bra. För jag vågar ju. Och jag vill. Men borde inte alltid.

Nåväl. Nu är det gjort. Liseberg kan med gott samvete bockas av från listan. Jag kan pusta ut. Nu får det dröja ett år till nästa gång.

Igår var jag på svindyr privat behandling. Mot nacken alltså. (för er som trodde det handlade om manikyr eller något liknande! ha ha ha nu var jag ironisk, lite övertydligt att säga kanske men alla känner ju inte mig) Och det är väl inte så värst mycket bättre idag. Det känner jag mig väldigt ledsen över. Och besviken. Men jag är ju inte sämre heller.

Jag saknar henne. Hallå. Kom tillbaka nu. Från semestern alltså!!

Vissa yrkesutövande borde ju helt enkelt inte få ta semester, visst?

Lycklig tjej

En egen häst

Puss o Kram