Hej där alla mina trogna läsare.
Ni är faktiskt hela 35 stycken som vill fortsätta att läsa det jag skriver. Ja vad har det nu tagit åt mig då, tänker ni kanske. Jo det är nämligen så att jag tröttnat en hel del på att vissa människor som jag känner på något vis, liksom, läser min blogg. Men inte gärna vill "erkänna" det. Och det känns lite olustigt. Även dem som läser som känner mig som liksom aldrig någonsin egetligen bryr sig om mig. Utan de läser mer för nöjes skull. Och självklart ska det vara nöjsamt att läsa. Inget fel med det. Men i kombination med att inte ge sig till känna (trots att jag vet) och enbart av ren nyfikenhet läsa, så tycker jag det för mig då känns som ett mentalt hinder. Att skriva alltså. Och att få sådan konstig "skrivkramp" är ju det sista jag vill. För jag behöver ju denna bloggen. Om jag inte får skriva blir jag liksom lite tokig. På något vis. Jag känner mig tom och orkeslös. Och alla de tankar och känslor som finns inom mig fastnar liksom på vägen. Någonstans mellan tangenterna och fingertopparna. Och där kan ju inte mina tankar och känslor sitta. Dag ut och dag in. Nej vet du vad.
Därför blev det nu dubbla lås på denna blogg.
Så för att avsluta denna mycket flummiga förklaring så vill jag även tillägga att nej, ingen har varit elak mot mig. (ännu ;-) ) och Nej, jag har inte fått elaka hemska kommentarer. Och ja, jag står för vad jag skriver. Men ni som hängt med ett tag vet ju att jag är rätt så privat av mig här i min blogg. Vilket inte riktigt alltid känns hundraprocentig kompatibelt med en helt offentlig blogg.
Så jag testar denna form ett tag. Det som jag redan sörjer med att låsa bloggen är nog att jag inte kan uppfylla det huvudsyfte som var orsaken till att jag en gång i tiden startade min blogg. Nämligen att delge tankar och erfarenheter av att ha ett barn med en medfödd tarmsjukdom. Men eftersom bloggen blev något mycket större, något som berör och behandlar allt mellan himmel hirschsprung, så fick jag nu tänka om.
Puss och Kram på er- hoppas ni inte stressar ihjäl er såhär före julafton. Själv har jag redan handlat alla mina cirka fyrtio julklappar och kan således ägna min lediga tid till att lägga in mailadresser på bloggen ;-)
13 kommentarer:
Jag förstår absolut! Jag känner igen mig mycket i det du skriver! Jag kan själv länna ibland att "nej så där kan jag ju inte skriva", och det enbart för att jag vet att "vissa" läser men aldrig skulle erkänna att de gör det. Jag har varit försiktig med att ge ut min bloggadress men jag länkas ju hos andra, så jag hittas lätt. Och jag har inte stoppat det. Klurar fortfarande på lösenord men har ännu inte tagit steget. Hade en blogg tidigare som jag lösenordsskyddade och genast ifrågasattes jag av de jag inte ville ge adressen till. Det var jobbigt. Är lite rädd att hamna där igen. En massa "Varför får inte JAG läsa?".... Hoppas du slipper sånt :) Kram på dig, fortsätt skriva personligt och låt inte orden stanna mellan fingrar och tangenter. Nu är det du som bestämmer vilka som läser! :)
Tusen tack för fortsatt förtroende, jag är glad att jag får läsa din blogg. God Jul. Jag hoppas ni får en härlig julhelg. Kram
Tack för att jag fick firtsätta läsa! Lämnar inte kommentar superofta men är ofta inne och läser, och ska försöka bättra mig även på kommentarsfronten. Förstår det du skriver om att man vet att folk läser, men att de inte säger nåt. Ibland när man berättar saker för folk så känns det som att de redan vet det genom bloggen!
God Jul på er!!
Jag vill också tacka för att jag har äran att fortsätta läsa denna fantastiska blogg. Dina ord är ofta en stöttepelare när det är jobbigt. Samtidigt är det otroligt kul att se dina fina foton och ta del av ditt liv med familjen.
Ha en fin dag, Carro Sweetie. Kram
även jag säger tack för att jag fàr fortsätta följa dig - er. du skriver fint. själv kan jag inte fà ner alla tankar som surrar omkring, men genom att läsa dina inlägg sà kan jag hämta inspiration, fà mig en tankeställare kanske.
god jul önskar maria
Tack för förtroendet! Jag förstår precis. Ångrar djupt att jag låtit ‘riktigt’ vänner läsa för det känns illa när man sen inte hör ifrån dem. Valde för många år sedan att låsa vissa delar men lust blev aldrig densamma, tyvärr.
God jul till dig också! För oss återstår egentligen bara att städa hus, laga julmat och ta i och klä granen. Ingen stress, bara lite huvudvärk. ;)
Jaha, såg just att mitt namn länkar till en gammal sida som jag lämnade utan spår efter mig … men du kanske vet vem jag är ändå? ;)Och så får du ursäkta att jag slinter på tangenterna och stavar fel. Tomten kom tidigt i år med en ny dator och jag håller på att lära känna knapparnas plats.
Även jag tackar för inbjudan o passar på att önska er en riktigt God Jul!
Har ju inte ngn egen blogg så länkning blir ju lite knas!
stor kram Å
Förstår dig absolut! Din blogg är jätteintressant och tänkvärd, kommenterar mkt sällan men kanske blir jag duktigar på det nu.
Skönt att det inte är ngn som skriver dumma kommentarer... det har vi fått och jag satte modererings skydd.
Men jag har lite samma känslor som du har, vet att det är de som läser som inte känns 100 bra alla gånger..
Men vi sår se, har inte klurat ut hur jag ska sätta lösen på hela bloggen ännu..
KRAM och Fridfull Jul
Tack till alla ni söta, fina, rara människor för att ni ger så mkt tillbaka till mig!
Självklart vill jag att ni följer, läser och kommenterar. Det värmer och ger mycket tillbaka! TACK!!!
kramar i massor
Nu hittade jag länken gumman!!
Tack för förtroende och mysig blogg. FÖrstår dig till 100%, och känner själv likadant ibland. Jag vet att folk läser bara för att "gotta" sig i min vardag, och det gör att jag inte är helt rak i allt jag skriver. Jag går som katten runt het gröt ibland, och så låter jag folk få tolka lite istället. Då har de iaf inte "läst det på min blogg" i klartext. Ibland funderar jag på att göra som du nu gjort, men jag får se framöver.
KRAM & GOD JUL
Ja du goa Carol!! Jag är glad att få följa dig och din familj så här!! ...och ja, jag hade fått mailet!! tack! Hoppas eran jul varit bra och att fortsättningen blir detsamma!! Vi vill gärna ses snart!! Kramar från oss // Stina
Skicka en kommentar