Glad Midsommar!

Midsommar har enligt sedvanlig tradition spenderats på Smögen och Hållö. Vi åkte upp till bästa familjen Mauland redan på torsdagen, vilket gav oss extra med tid för umgänge och mys. På fredagen band vi kransar till håret och dansade runt stången till sång och musik. Därefter tog vi båten över till Hållö. Vi hyrde vandrarhemmet där och var även i år alldeles själva på hela ön. Och jag tänker att vackrare plats att fira midsommar på är nog svårt att hitta. Vi åt sill, drack nubbe och badade nattbad. Och barnen fick vara uppe hur länge de ville. Lördagen var en lat och skön dag som vi spenderade ute i solen eller vilandes på sängen.

Och nu efter tre nätter var det dags att fara hem. Tusen tack Maria och Karl-Ludwig för att ni anordnar detta varje år och ger oss dessa fina minnen att bevara tills de regniga höstdagarna eller kalla vintermorgnarna kommer åter.

Vi ses nästa år, ljuvligaste Hållö!

Nedan kommer en serie bilder tagna med min iPhone. Och jag som fullkomligt älskar att fota hade givetvis systemkameran med också. De bilderna får ni se i ett eget inlägg strax.



















Puss och Kram

Kökssoffa, tv och korgen full

Nu är äntligen kökssoffan klar. Den vi fick ärva av sambos mamma alltså. Den var från början lite vitmålad med något gammal tråkigt tyg på. Men se, nu blev den som ny, a la familjen Sweetie! Passar perfekt till vårt röda kakel (mosaik) och den blåa färgen blev färgklicken som bryter av mot allt svart, rött och vitt. Jag är nöjd.

På eftermiddagen hade barnen spring i benen. Det löste vi genom att åka och kolla på tv på Mediamarkt. Ja säg om inte vi är den enda Svensson-familjen som har tjocktv kvar, som enda tv. Vi tänkte ansluta oss till det moderna gänget och slå på stort, en LED tv som har en trådlös uppkoppling via vår rauter till datorn, så kan man kolla på svtplay direkt på tv liksom. Det gillar jag. Som annars endast har Kanal1, Kanal2, tv4 och barnkanalen. Sedan handlade vi lite mat på Ica Maxi. Hade tänkt handla lite mer men korgen blev full så snabbt...

Kökssoffa innan

Kökssoffa efter

Samarbete!

Praktisk förvaring av barn!

Puss och Kram

Barnvakt och akvarellmålning

Nu har vi semester på allvar. I sju veckor är vi lediga ihop. Underbart!!! Och i helgen var vi barnvakt åt fina kusinen Elvira. Vi var på Lekstan och busade. Lekte ute på lekplatsen, och var även inne en del och målade akvarell, till exempel. Kom snart igen och hälsa på Vira!!!

Något till alla.

Kusinerna.

Liten vill också vara med.
Färgen svart var helt klart dominant denna dag.

Här testar Leia att måla på akvarellpapper och
först blöta hela pappret med en svamp.
Vackraste tulpanerna ser ni här.

Detta fantastiska konsertverk målad på duk kom
Leia hem med från förskolan förra veckan.
De hade firat hennes födelsedag och
då får man måla en tavla.
Och jag är nog stoltaste mamman i världen!

Puss och Kram

En sommardag som denna

En sommardag som denna tar vi en promenad längs havet till en god vän. Vi beundrar den vackra trädgården. Doftar på blommorna. Och plockar jordgubbar. En sommardag som denna måste man bevara. Och dela med sig av. För jag tänker att en sommardag som denna är precis så somrig och fin som en sommardag ska vara.






















Puss och Kram

Något fläckigt

Ge liv åt det rena, det klara
Som ligger där och gror
Kämpar och stretar
Inunder all skit som täcker
Och fläckar ner
Vår jord

Skriv om Något fläckigt!

Puss och Kram

Helgen som vart...

Nu ligger familjen och sover. Uttröttade av helgens aktiviteter. Stella har vart på gott humör idag men gårdagen var en annan femma. Efter cirka tre timmar med konstanta envis-utbrott vart jag helt psykiskt utmattad. Fröken hade nog vaknat på fel sida. Vi säger det i alla fall. Och Leia klämde lillfingret i ytterdörren idag. Vad vore livet utan plåster tänker jag?

Och jag vill med ha plåster! Plåstra ihop de sår som svider. Kanske hade de tom behövs sys? Med dubbel tråd, för att inte gå upp, igen. Och igen. Och igen.

Jag läser gamla dagböcker om kvällarna. Och skrattar oftast gott. Det är ju ren lycka att läsa en åttaårings dagbok. Eller en tioåring. Och jag kan berätta för er att hästar och ridning var verkligen det allra viktigaste i livet då. Det jag ägnade min mesta tid åt. Så enkelt livet var då-när man var liten- men ändå inte. Och vilken förskräcklig fröken jag hade under mellanstadiet. Jag blir riktigt upprörd och förbannad när jag läser hur hon behandlade mig (och andra). En gång slängde hon ut mig ur klassrummet, helt obefogat. Fast jag verkade inte särskilt uppjagad över det då, när jag läser vidare i dagboken. Konstaterade rätt nonchalant att hon var dum i huvudet (som inte hade ork nog att ta reda på vad problemet var). Så var det liksom bra med den saken. (Ni vet det klassiska, någon bråkar och en annan får skulden). Vad tuff jag var, tänker jag.

I morgon är det sista veckan på dagis för barnen och jobb för T. Sedan har vi semester ihop. I sju veckor. Underbart! Fast jag får nog se till att masa mig iväg på sjukgymnastik ändå, emellanåt. Vill ju inte riskera att backa nu!!!

I morgon är det mindfullness kurs och sedan träning. Och så tänkte jag måla lite blommor- i akvarell- om jag orkar. Har ju trots allt ändå deltagit i en liten opretentiös målarkurs för några veckor sedan. Och eftersom den ska vara tre gånger (tre dagar) i höst måste jag ju öva lite. Och det är inte särskilt ansträngande att vifta lite med en pensel på ett vått papper. För så gör man faktiskt. Blöter hela pappret i förväg med en svamp. Visst låter det roligt?

Ha en fin v,

Puss och Kram

Den blomster tid nu kommer

Det hade regnat hela dagen. Inte något litet duggregn utan öst ner. Men när vi väl stod där ute under paraplyerna var det nästan uppehåll. Vi beundrade våra ljuvliga barn och sjöng med i psalmen den blomstertid nu kommer. Sedan åt vi jordgubbstårta, drack kaffe och försökte prata med andra trevliga föräldrar trots den något höga ljudnivån av uppspelta barn. Sedan kom Snick och Snack på besök och delade ut ballonger. Stella tyckte att Snack hade en konstig näsa. Och på kvällen väl hemma gjorde vi inbjudningskort till Leias kalas. Hon ritade ballonger i vackra färger och ville bjuda alla hon tyckte om. Det var fint tyckte jag.

Nu ska jag drick upp mitt kaffe, äta mitt stekta ägg och sedan packa träningsväskan. Dags att åka till sjukgymnasten som befinner sig inne i centrum. Och i Augusti ska jag äntligen börja jobba igen!







Puss och Kram

Om att skriva

Som ni nog vet så gillar jag ju att skriva. Men jag har verkligen inte skrivit särskilt mycket i mina dar. Och då menar jag som i böcker, noveller eller dikter. Dagbok har jag däremot skrivit i cirka tjugoåtta år. Fast det räknar jag inte.

Med hjälp av skrivpuff har jag ju nu kommit igång lite med skrivandet. För er som inte vet hur det funkar är det som så att man helt enkelt får ett ord varje dag och ska skriva något om det. En dikt. En kort text. Eller något längre. Och detta tycker jag är superroligt. Och alla får vara med. Så nu har jag (som ni nog sett här på bloggen) skrivit lite dikter och några korta texter. Förutom mina "vanlig" blogginlägg då.

Skrivpuff har även fört mig samman med andra människor som gillar att skriva. Bland annat har jag genom några lyckliga klick kommit i kontakt med denna fina bloggen. Trying to follow my dreams bjuder på härliga inlägg som ofta handlar om skrivandets process och allt där omkring. Vidare har jag tack vara ovanstående fina blogg fått vägledning till andra trevliga skrivarbloggar och andra sidor på nätet som ger inspiration inom ämnet. Det var även så jag ramlade över denna sidan. Som ni ser är det alltså icakuriren som anordnar en novelltävling. Och är inte det ett utmärkt tillfälle att ta steget fullt ut och skriva sin första novell? Det tyckte i alla fall jag igår. Så sagt och gjort. Efter några etapper av skrivande (jag tar mycket både korta och långa pauser för att vila axlar, nacke och rygg) var ett första utkast på min novell klar. 10 000 nedslag (inklusive alla mellanslag med mera) var siffran man skulle hålla sig inom och jag hamnade faktiskt exakt på den. Och detta är cirka tre sidor full text.

Och jag känner mig nu nöjd, jag har ju skrivit min första novell. Och jag räknar defenitivt inte med att vinna någon tävling. I så fall hade jag nog kontrolläst den lite noggrannare och låtit den vila några veckor. För inlämningsdatumet är ju inte förrän i mitten av juli. Men jag kände inte för att lägga mer tid på det, så jag skickade istället in den idag.

Och det känns faktiskt roligt. Visst, egentligen borde jag låtit den vila på datorn några dagar, för jag VET att man vid ett senare tillfälle säkert hade sett vissa områden som man kunde förbättra men som sagt, jag ville hellre få det gjort. Målet var ju trots allt att skriva min första novell.

Det ska bli roligt att vid ett senare tillfälle visa den för er, så kan ni ge mig lite feedback. För i ärlighetens namn kan den vara hur dålig som helst. Huvaligen!

Nu ska jag kolla klart på min film jag lånade på bibblan igår. Jag tog mig en rejäl middaslur idag så jag kan nog ändå inte sova om jag går och lägger mig nu. Och i morgon är det sommaravslutning på dagis. Jag längtar ihjäl mig!

Puss och Kram

Ett glas mellanmjölk, tack!

Mellanmjölkens förlovade land. Det är vi det! Det ska vara lagom.

Lagom med mellanmjölk i det lagom starka kaffet, på det lagom stora bordet med den lagom fina och lagom brunbrända familjen. Lagom njutandes av det lagom varma vädret. Japp. Minsann. Inte för varmt. Phu nej nej!

"Åh vad varmt det är, nu har vi haft det så här i hela tre dagar, hoppas regnet kommer snart".
"Nu blommar allt över för fort, i år igen".
"Så fick man inte njuta av våren i år heller, allt slog ut på tre dagar".

Jag bjuder mina vänner på min lagom stora middag, för det passar sig.

"Hur vill du ha biffen grillad? Röd eller välstekt?"
"Eh...Lagom tack".

"Ja, så klart".

Och vinet, ska det vara kallt eller varmt?
"Lagom kylt tack".

"Ja, det så klart".

Ja men visst är Sverige väldigt mycket lagom! Det ska vara passande och måttligt. Inte för mycket och inte för lite.
Det finns dock några punkter då den där "lagom-regeln" glömts bort. Eller helt enkelt inte är giltig.

Exempel ett:
När du ska få besök ska du absolut inte städat lagom mycket innan. Nej för tusan. Helst ska du både putsa fönsterna och frosta av frysen innan. Åtminstone damma varenda yta i hela huset, dammsuga överallt och våtsvabba. Och plocka undan alla tre tusen legobitar från golvet och slänga in kläderna som ligger och dräller i vart hörn av rummen, in i garderoben med rubbet. Absolut städat hela badrummet, noga. Inte lagom mycket. Det ska lukta ajax i hela huset och väldigt gärna vara nyplockade blommor på bordet. Och är det trots allt dammråttor i hörnen eller smutstvätt på golvet vid besöket, kan du lita på att de blir oroliga för dig! Antingen är du på väg att bli utbränd eller så har du en jobbig konflikt med din nästa! Du har åtminstone haft en hel veckas skitnätter med barnen plus jobbat över varje kväll till klockan åtta på kvällen. Trots att du började klockan sex.

Exempel två:
Såhär i bikinitider kan jag påpeka att det inte är särskilt ok att vara lite lagom smal- eller tjock. Helt ska du vara trådsmal. Eller åtminstone max stl medium. Annars kan jag lova att det diskuteras till höger och vänster om dig, om det inte är en liten på gång igen. Och det behöver sannerligen inte vara några som du känner som påpekar. Nej dra in magen nu för tusan tjejer, annars kommer såväl överblivna barnmatsburkar som gamla babykläder farandes till huset ditt.

Exempel tre:
Att ge av sig själv. Där finns det inga gränser. Du ska ställa upp i alla lägen. I synnerhet gentemot släkten. Du förväntas att tacka ja till varenda släktmiddag som ens funderar på att komma på tal och fira födelsedagar och dop på barn du knappt känner. Du förväntas delta på student, konfirmation och bröllop så vida du inte är upptagen med att närvara på ditt egna. Ett nej är helt enkelt inte accepterat. Utan du ska ställa upp- med din närvaro.

Så nu tänkte jag ta och skriva lite inbjudningskort till dotter mins kalas!

Och- hon önskar sig en sparkcykel med två hjul, ett nintendo ds och en gunghäst med stigbyglar. Men Oj, jag glömde nästan av det viktigast av allt, gällande presenter, då gäller så klart inte den där lagom-regeln!


Skriv om något typiskt svenskt!


Puss och Kram

Ps; Jag dricker inte mjölk!

Skriv om skymning

Del Tre.

(OBS!!! Jag rekommenderar er att läsa del 1 först, och sedan del 2 och sedan denna delen, del 3).

Klockan var nu halv elva på kvällen. Och det började skymma. Skuggans svalkande kändes skön efter en het högsommardag. Man kunde fortfarande höra fåglarnas kvitter och om man lyssnade riktigt noga lät det som att de sjöng i kör. Olika stämmor från var och en. Men tillsammans bildade de en fantastisk samklang som kändes precis så underbar som detta stället faktiskt var. Hon kom ihåg första gången hon besökte gården. Hon hade varit fem år och följde med morfar. De skulle köpa ägg av Egon som då ägde gården. Huset var på den tiden vitt med gröna knutar och karmar runt fönsterna. Och det hade luktat koskit över hela stället.

Idag hade de inga djur på gården om man inte räknar med måns. Den gråa skogskatten som själv hade hittat till Persbo för några år sedan. Och nu tillhörde han familjen. Han kom gående över gårdsplan och jamade när han närmade sig henne. Hon böjde sig ner och strök honom över ryggen. Han började nöjt spinna och hon sa till honom att nu var det nog dags för att gå in för kvällen. Blommorna var vattnade och hon hade plockat in alla dynor och annat av tyg som inte stod ute om nätterna.

I morgon skulle hennes brorsbarn komma och hon såg fram emot besöket. Hon hade inte träffat Antons tvillingar sedan i julas och nu måste de ha vuxit rejält. De var inte så ofta på besök i Sverige eftersom bilresan från södra Italien var så lång. Men i morgon kom de bara för hennes skull och hon blev riktigt varm i kroppen när hon tänkte på det. Hur mycket hon får tillbaka av sin lillebror efter alla de år hon själv tog hand om honom.


Skriv om skymning


Puss och Kram

Vem är jag?

Jag är mjuk och väldigt böjlig,
men kan även vara hård och stel
I synnerhet om jag glöms av för länge
Och lämnas åt min ensamhet

Jag trivs bra i sällskap
Men allra bäst på tu man hand
med dig
Tillsammans är vi ett lag
Ett team att erövra världen

Du leder och jag följer
Jag lyder dig blint
Och med färgen formar vi allt
det där som du inom dig bär

Gestaltar och framringer livet
Så att alltsammans blir till ett
Något som syns och att betraktas
Något att finnas
för alltid
av dig

Skriv om Någon sällskaplig

Skriv om en epok

Del två.

Hon låg hemma i sängen. Det var varmt och kvavt i sovrummet. Trots att persiennerna var nerdragna letade solens strålar sig in i rummet. Och man såg hur dammet virvlade i luften. Hon följde dammkornens dans. De far runt, runt, runt. Precis som tankarna i hennes huvud. De oändliga banorna av tankar som aldrig tog slut. Meningar och föreställningar som malde på i huvudet sekund efter sekund, timme efter timme, dag efter dag. Rösterna slogs om hennes uppmärksamhet och det enda sättet på att få stopp på dem var att sova. Sova, sova sova. Herr Tiedemann hade gång på gång påtalat vikten av att hon åt sina mediciner, men hon lyssnade inte. Hon hade gett upp tilltron om ett värdigt liv för länge sedan. Men, för många år sedan, fanns det en period i hennes liv då hon faktiskt orkade kämpa. Kämpa mot hjälplösheten och oförmågan att existera inom samhällets normer och regler. Men ingen hade lyssnat på henne. Sett henne. Och gett henne en ärlig chans att få läka sina sår. Så nu låg hon där. Och allt hon ville och förmådde var att sova. Helst för evigt.

Dammkornens evinnerliga dans började nu dämpas en aning och det skymde ute. Hon visste inte hur länge hon legat i sängen men plötsligt tystnade allt och hastigt kom hon att tänka på barnen. Anton och Agnes, hennes små ögonstenar. Det finaste hon hade. Hon satte sig tvärt upp på sängkanten och samlade kraft för att orka resa på sig.


Skriv om en epok

Puss och Kram