Guldblogg

Jag har fått ännu en fin award. Denna fick ag av Malin och Jennie. Tusen tack fina ni!! Det är så klart jätte-roligt att ni där ute vill läsa min blogg. Och alla era kommentarer får mig jätte-glad! Då känner jag att jag får kontakt med er där ute och det blir en ännu större mening med bloggen för mig! Det är ni som är guld värda!!



Nu skickar jag vidare denna till några bloggar jag tycker om att läsa. De har lite olika områden men alla fångar mitt intresse inom sitt.

Mathilda- Du är en flitig bloggare som fångar dina läsare och ger oss massa spännande att läsa om din vardag som häst-och ryttar-tjej.

Jenny -Din inredningsblogg är fantastisk, jag kan sitta framför den och drömma mig bort bland alla underbara bilder hur länge som helst!

Linda- Din kämparglöd och din förmåga att hitta det lilla fina i vardagen beundrar jag enormt! Jag hittade din blogg av en slump och följer din kamp i livet mot cancern. Av alla kommentarer jag sett hos dig förstår jag att du ger många andra sjuka hopp och styrka!

Sandra- Du har en jätte-fin och välskriven blogg där vi får följa din vardag. Dina väldigt vackra bilder är ett stort plus!

Göteborg Horse Show

Igår var det alltså dags för mig och Leia att åka på Göteborg Horse Show i Skandinavium. Fina faster Malin kunde passa Stella vilket var otroligt bra. Tack snälla Malin. Det var en utmaning att komma iväg på morgonen med båda barnen, duscha och fixa mig själv och dem och lämna av Stella och sedan hitta en parkering inte allt för långt bort från Skandinavium.

Efter en smärre parkeringskaos med upprörda bilister, stora snövallar och en plats intill en vägg där man inte ens kunde få upp förardörren pga all snö lyckades var vi äntligen på plats. Jag vill inbilla mig att man inte behöver vara hästbiten för att njuta av atmosfären på Horse Show som är något alldeles speciellt.

Vi tittade på 1.40 hoppning och sedan hälsade vi på söta Inger som vi fick biljetterna av. Libresse syntes verkligen kan jag lova. Den vackra rosa färgen präglade Skadinavium vilket så klart är en succé! Leia fick dessutom en rosa hästborste från Inger. Hon blev jätte-glad.

Vi gick även lite på mässan och Leia fick prova köra travhäst. Körnignen, hästborsten och påsen med Ahlgrens bilar var nog det mest uppskattade. Fast jag njöt av både hoppnignen och den lilla dressyr vi hann se med!

Förväntansfull.

Lika dana!

Helena Lundbäck

Sötnos vill prova travkörning.

Liten travtränare!

Efter vårt hästäventyr åkte vi hem och åt middag och sedan bar det av till Skandinavium igen- fast denna gången själv, utan barn. Jag mötte upp tre kompisar och vi var där från 18-23. Sedan gick vi vidare ut en sväng och hade det trevligt!

Hoppas ni alla har en go helg, vad ska ni hitta på??

Puss och Kram

Ropa inte hej förrän...

Jag tänkte tanken här om dagen. Jag tror tom jag sade den högt. Ja men nu slår det mig att någon frågade något och jag svarade ja och sedan sa jag *peppar peppar*. Vidskeplig som jag är.

Men det hjälpte inte.

För igår hände det igen. Stellas mage sparkade bakut.

Det hela började med gnäll och gråt strax efter det att hon somnat för att eskalera och sluta några h efter med Resulax och potttan. Det är inte Resulaxet eller pottan i sig som besvärar mig. (Absolut inte det brukar vi ge henne ibland). Utan det är den där besvikelsen som kommer krypande. Jag blir så ledsen och besviken när magen krånglar på henne utan förvarning. När hon gråter förtvivlat i min famn och slänger sig från sida till sida. För jag önskar ju så förtvivlat att magen ska vara ok. Att våra dagliga behandlingar ska hjälpa henne. Att de tom ska ta bort allt det onda. Alla problem. Så att hon inte vaknar av sådana magsmärtor!

För så har det vart. Vi har haft några bra och lugna veckor. Några veckor där mönster har sett ut ungefär det samma. Vår dagliga vård har tagit bort det onda. Då anpassar man sig. Slappnar av. Men sedan kommer en ny omgång och jag tar det nästan som ett nederlag. Ja tom lite personligt. Som att JAG misslyckats som mamma!

Så, man ska inte ropa hej förrän... Inte när det gäller små magar i alla fall! Jag ska ta dagen som den kommer men jag vill helst ta veckan som den kommer. Jag vill ju kunna planera!

Hur som helst. I morgon är det min sista föräldraledighetsdag. För på måndag börjar jag jobba.

Så i morgon är det min o Leias dag. Och vi ska gå på Götebors Horse Show. HURRA! Ska bli roligt att följa tävlingarna från nära håll och få uppleva det med lilla Leia!!

Och har ni sett vilket fint rosa hinder som är med? Ovanligt fint hinder måste jag säga!! För er som vill följa tävlingarna lite mer men ej åker dit kan ni läsa om tävlingarna på en annan fin blogg.

Puss o Kram

Yoga

Idag har jag haft debut. Yoga debut! Och nu känner jag mig frälst! Den inspirerande tränaren Nina förtrollade mig verkligen in i Yogans värld med hennes lena monotona röst som på ett mycket behagligt och pedagogiskt vis fick min kropp att utföra de mest konstiga positionerna.

Ja ni ser själva. Kanske hade jag inte riktigt så välsträckta ben och armar men säkerligen näst intill.



Ja det var en ren slump att jag vågade testa.

Jag har gått promenad till öppnis idag (igen- ja jag ljög igår, det blev visst en sista gång idag istället för min lek-date fick ställa idag in pga magsjuka (stackars er krya på er!!) men det utnyttjade jag givetvis genom att insupa Öppnis underbara atmosfär och utbud en sista gång). Hur som helst, vid denna promenad har jag alltså dragit på mig en onödig och mycket obehaglig skoskav. (Borde inte 12 år gamla Bally-kängor vara ingångna??)

Alltså var det inte alls särskilt lockande att löpa 5-7 km på löpbandet med blodig häl. Och något annat pass fanns ej att tillgå. Och när jag dessutom inser att man faktiskt utövar Yoga barfota gick det ju inte att backa!

Så, Tack skoskav!

Ninas meditativa stämma i en nedsläckt lokal med massa tända ljus inlindad i en filt fick mig precis så lugn som man kan önska. (Nåja, filten hade man de sista 15 min när man varvade ner...hm... märkligt fenomen i sig att varva ner efter ett Yoga pass...Yoga-Nina borde för övrigt ha ett snack med Spinning-Fia ... ) Det var alltså verkligen hög mysfaktor på detta Yoga pass och det kändes nästan olovligt att ligga och vila hela 15 minuter i slutet när jag egentligen borde förbränna kalorier. Ja det var ju därför jag åkt hemifrån. Just under dygnets mest gnälliga timmar. Och lämnat en alldeles för trött pappa själv med barnen.

Kanske förbrände jag inte de där 500 kcal jag önskade men jag fick i alla fall massor av ny energi.

Mitt energitips till er, ut och Yoga med er!

Puss och Kram

För sista gången

Idag har jag gjort det för sista gången.... Jag har gått med Stella till Öppna Förskolan i kyrkan för sista gången. Och jag har ätit sopplunch för 20 kronor för sista gången. Och jag har traskat hem i snöoväder och motvind med mammorna för sista gången. Ja hela denna vecka kommer vara en för sista gången. För nästa vecka vid denna tiden sitter jag på jobbet istället.

Och jag sörjer det. Jag sörjer att min föräldraledighet nu snart är över. Att dessa lata dagar då man bara gosar med baby och dricker kaffe latte är över. För visst är det så en föräldraledighet är?

I synnerhet om man har två barn. Och ett hus att ta hand om. Och absolut i synnerhet om ditt barn har ett funktionshinder. Och inte kan bajsa själv.

Hade vår första period med Stella i livet blivit som det borde varit. Det vill säga alldeles underbart och utan sjukhus och oro. Och hade jag inte vart sjuk i somras. I gallsten. Ja då kanske jag inte hade känt mig lika... snuvad. För det är nog så jag känner mig. Lite snuvad på konfettin samtidigt som jag är lite ledsen över att inte få tillbringa mina dagar nu med Stella.

Men så har vi den andra sidan av myntet. Den sidan där du inte ens kan få lov att gå på toa i fred. Inte utan att en baby sitter precis jämte dig och drar i byxbenet. Eller att du faktiskt inte hinner äta upp din lunch. Eller att du får stiga upp varje natt cirka 5 gånger och lägga en baby som står upp i sin säng. Ja DEN biten kommer jag inte sörja. DEN biten får min andra hälft gärna ta hand om.

Det finns alltid två sidor på myntet. Och på måndag om en vecka tänker jag plocka fram rätsidan av myntet och njuta av att kunna dricka mitt kaffe i fred. På jobbet. Sedan tänker jag njuta av att kunna äta min lunch i fred. På jobbet. Dessutom tänker jag njuta av att faktiskt få börja använda min hjärnkapacitet till annat än räkna bajsblöjor och sovtimmar. Och det ska bli skönt. Det ser jag fram emot!

Men först ska jag bjuda hem Linda och hennes söta Evander. Hem på lunch.

Men inte för sista gången!

Hav och Himmel

Sol.

Hela glada gänget.

Min stjärna!

Puss och Kram

Alla behöver en paus

Mitt ljuva liv:
Klockan är strax innan 19.00. Det är dags för Leia 3.5 år att gå och lägga sig. Problemet är att hon inte riktigt vill detta. I vanliga fall brukar hon vilja. I vanliga fall går de så kallade kvällsrutinerna som en dans. Men inte denna kväll.

Leia ligger på golvet i hallen. Utanför badrummet. Pappan står i badrummet med nattlinnet i handen.
Pappan: Leia, kom nu och klä på dig nattlinnet.
Leia ligger kvar. Hon tar den lilla röda mattan och rullar in sig i den.
Pappan: Leia, ställ dig upp nu. Men du, den där mattan är ju jätte-smutsig, rulla inte in dig i den.
Leia ligger kvar och säger: Jag vill inte ta på mig nattlinnet nu.
Pappan: Men du ska ju sova, då måste du ju byta om.
Leia: Men jag har en paus pappa.
Pappan: Ja men du får ha en paus efter du klätt på dig nattlinnet.
Leia. Men alla behöver en paus ibland pappa.
Leia ligger kvar på golvet, inrullad i mattan.
Pappan: Ja men alla kan ha en paus efter man klätt på sig sitt nattlinne.
Leia: Nej, alla behöver en paus innan man klär på sig nattlinnet.

Pappan ger upp.

Snörekord

Idag är det sannerligen rekord. Snörekord. Nog för att det snöat hela vintern i år, vilken snö dessutom legat kvar. Men så här mycket snö på en och samma gång har vi inte haft innan. Och det har vräkt ner hela dagen. Och natten. Så idag fick bli en inne-dag. Tias gjorde ett försök att köra iväg med bilen men kom inte så långt. Det var vallar och driver av snö så han fick nätt o jämt loss bilen och vände hem igen. Men vad är väl en bal på slottet?

Så länge vi får må bra och vara tillsammans kan jag väl stå ut med lite snö...Fast jag måste erkänna att jag, liksom säkerligen många andra, längtar efter våren!

bjuder på lite bilder från idag. Nu ska vi hyra film. Ni som känner mig vet nog att melodifestivalen inte är my cup of tea! Även fast jag kan slötitta på dem med om jag är på det humöret. Men det är jag inte i kväll!

Vår altan. Nu räcker snön ända upp till fönsterna!

Min favoritleksak!

Kom igen mamma. Kör mig då!

Stellioni leker.

Hej hej!

Vad har ni gjort idag??

Puss o Kram

Träning, träning, träning

I år är väl nästan mitt första år som jag inte hade något uttalat nyårslöfte. Alltså, ingen "jag ska..." som sedan bryts innan helgen är över. MEN, jag hade ändå ett litet avtal med mig själv. Och det var att prioritera mig själv detta året. Självklart tänker jag på min familj med. Men, man får faktiskt sätta sig själv i främsta rummet ibland trots att man är mamma.

Så det gör jag. Prioriterar mig själv. Och då innebär det framför allt att jag tar mig tid att träna. Två till tre gånger i veckan blir det. Och det är fantastiskt skönt. Man blir pigg och glad helt enkelt.

Idag var jag äntligen (efter 1 mån i kö...) på gym-intro på friskis. Jag går ju på olika pass samt springer några gånger i veckan men jag vill även träna ren och skär styrketräning. Min ledare hette Erik och var fantastiskt bra. Otroligt seriös men samtidigt lättsam och trevlig. Och det viktigaste, väldigt snäll och gav massor av beröm! Mer sådant!!

Så, magträning blir det dock i princip varje gång jag är på gymmet oavsett jag springer eller spinnar eller styrketränar. För det krävs om man haft en 4.2 kg baby i magen och gått upp i vikt till nästan tre siffrigt belopp!! Ja då kommer inte så mkt av sig själv efter det så att säga. Utan det är blod, svett o tårar... nästan i alla fall!

Och, vill ni har tips på bra magövningar? Kolla här! Plankan känner väl de flesta till vid detta laget. Hur som helst är den faktiskt väldigt jobbig och väldigt effektiv. 3 gånger 30 sek kör jag. Och det är ju lätt att göra hemma med!!

Mmmm Middagsdax!

Mmm kvällsmat!


Dags utflykt till syster-yster i Borås.
Stella och kusin Elvira i bakgrunden.


Världens vackraste baby!!

Puss o Kram syns på stan

Il Battioni och sjukstuga

Jag har en Illbatting hemma. Stella. Il battioni är hennes dagliga smeknamn här hemma. Hon är ett litet yrväder som drar fram överallt och ordagrant drar fram allt hela tiden. Och får hon inte som hon vill slänger hon sig likt en treåring på golvet och skriker. Och jag ler. Jag har ju absolut inte haft någon trotsighet innan så jag kan inte annat än tycka att det är lite sött. Jo visst, vänta du, tänker ni. Ja... det är möjligt att jag får äta upp detta inom sinom tid. Men just idag ler jag. Ler åt min fina stjärna som har en vilja av stål och en otrolig kämparglöd.

Livet tuffar på här hemma. Vi är hemma allihop. 2 sjuka. Inte mycket med familjen Sweetie för tillfället. Leia har halsfluss och äter antibiotika. Men hon har även ont när hon går och kissar. Vilket jag påpekade för läkaren men det hände inte så mycket där. De gjorde en snabbodling förvisso i måndags, som visade något men jag fick inte så mycket mer klarhet i det. Har försökt nå dem angående det. Hur som helst vart hon helt tokig nu på kvällen och hade otroliga smärtor så nu fick vi åka in till DSBUS med henne akut. Så kan hon inte ha det och hon har ändå haft 40 graders feber i flera dagar. Som förvisso försvunnit nu med antibiotikan mot halsflussen men smärtan är likväl kvar. Så Leia o Tias är på sjukhuset nu. Hoppas de hjälper henne.

Nu börjar det närma sig. Om 1.5 vecka börjar jag jobba. Vad hände egentligen? Har jag vart hemma ett helt år redan? Nja... det kan inte vara möjligt! Jag tänker mycket på det nu. Att jag ska lämna min lilla baby hemma snart. Åhh hur ska jag klara mig??

Stellas favorit, krypa och gå omkring med Leias kläder på axeln.

Nu sedan några veckor står man upp och går längs grejer.

Jag vill duscha mamma!

Nu på kvällen bakade jag ett börd till i morgon frukost. Brödet var slut här hemma och jag hade ändå tänkt att baka i dagarna. Så nu fylls huset av goda dofter. Mmm längtar redan till frukosten.

Jag har även vart och tränat idag. Sprang 5 km stegrande intervall och sedan styrketräning. Jag har som mål att bli av med mina gravidkg. Det är på tiden. (Det har jag sagt förr men jag har verkligen försökt hela tiden, sedan i somras). Hur som helst har jag blivit tvungen att försöka träna mer och banta.

Banta! Vilket tråkigt ord. Och vilket tråkigt fenomen. Men jag ger en eloge till alla som lyckas gå ner i vikt genom att banta för det är inte lätt kan jag lova. Ständigt hungrig. För att inte tala om det något o-charmiga med att dricka en drink istället för att äta ett mål mat. Fast om det funkar för mig är det ju värt det. Och jag äter ändå frukost och middag varje dag. Fast mycket mindre än vad jag egentligen vill!

Mmmm frukostbröd!

Puss och Kram

Hjärt och Lungfonden

Just precis har jag lagt ett bud för att få lov att köpa ett vackert smycke! Det är bloggen Heja Abbe som bjuder ut detta smycka till förmån för Hjärt-och Lungfonden! Får se om jag "vinner" det för 700 kr. I så fall är det ett kap.



Kolla in hos honom och bjud ni med!

Puss Och Kram

Alla Hjärtans Dag

Puss Och Kram på Alla hjärtans dag till mina finaste blogg-läsare!

Hoppas att ni haft en underbar alla hjärtans dag. Berätta gärna hur ni har tillbringat dagen!

Och Tusen Tack för alla svar i mitt föregående inlägg. Jag blir otroligt glad för era svar! Fortsätt gärna och svara ni som ej gjort det! (Ni är en så sådär 30 personer!!).

Min dag har varit fin. Trots att den gått i sjukdomens tecken. Leia har varit jätte-sjuk. Runt 40 graders feber och gråtit hela dagen. Stackars liten. Hon har inga andra symptom så jag hoppas detta är något tillfälligt som snabbt går över!

På kvällen åkte jag och tränade. Sprang 5 km på löpbandet, intervaller med stegrande ökningar. Jag nästan ramlade av löpbandet efteråt men det var för att jag medvetet ökade tempot hela tiden. Sedan tränade jag styrka. Skam den som ger sig. Får se hur länge jag orkar men jag ska göra mitt bästa för att bli mer vältränad.

Vi hörs, KRAM!

Statistik- jag vill ha svar från Er!!

Idag tänkte jag att vi ska ägna oss åt statistik. Och det är Er jag är intresserad av. Så jag skulle vilja att ni svarar på några frågor här, ni kan väl bara skicka en kommentar (man behöver inte ha något konto här på google, utan klicka på "kommentar" och skriv i rutan längst ner), avsluta gärna med ert namn.

1. Hur hittade du min blogg?
2. Vart bor du?
   
3. Har du någon egen blogg?
4. Har vi träffats irl, dvs i verkligheten?
   
5. Har du egna barn?
   

Ok? Ställer ni upp på detta?

Puss o Kram

Utmaning- Ljuvlig Musik!

Jag har fått en utmaning av Therese. Jag ska lista mina fem bästa och sämsta skivor i min skivsamling.

Det var en rolig utmaning. Och svår! Så klart! Jag har många bra skivor. Har dock valt dem som jag lyssnar/har lyssnat mest på. Så varsågod här får ni världens musiktips en vanlig fredagskväll som denna!

Fem bästa:

1. Norah Jones, Come Away With Me Bara måste ta denna eftersom den legat i i bilen uppskattningsvis 2 år och jag har lyssnat på den mer eller mindre varje dag! Ljuvlig musik!
2. Belle & Sebastian, If You're Feeling Sinister Lyssnade på den skivan konstant i typ tre år!
3. Elliott Smith, Either /Or, Han är helt fantastisk, hans låt nr 2 på albumet, Alameda, är outstanding! Förmodligen en av de låtar som berört mig mest i mitt liv. Sådan sjuk lidelse. Tog livet av sig 21 Oktober 2003. Minns det som igår. Hade pratat om honom dagen innan och tipsat om hans musik för en dåvarande arbetskollega. Jag sa skrämmande nog att det genom hans musik låter som att han ska ta livet av sig när som helst. Och jag hade alldeles för rätt!
   
4. Moneybrother, To Die Alone. Sommaren 2005 gav jag en konsertbiljett på Slussens Pensionat till Tias som 30 års present. Ljuvlig musik med havet tätt inpå. Underbar mat och min kärlek bredvid. Och Anders sittandes sjungandes ca 0.5 meter ifrån mig. Magiskt!
5. Erykah Badu, Baduizm Ett fantakstiskt album som alla borde ha i sin skivsamling. Köp den, såg att den endast kostar 49 kr på cdon.se!
   

Fem sämsta:
Egentligen är detta rätt ointressant. Det finns så mycket skitmusik och alla har vi väl våra kassa album. Och varför ska man tips om dem. Men för att göra listan komplett kan jag som lite kuriosa berätta att jag hade en tid i gymnasiet då jag tyckte det var otroligt roligt att gå ut och dansa. Och då menar jag gå på disco typ. Planka in på ett ställe innan man hade åldern inne. Det var en sport! Hur som helst, då satt vi ett gäng tjejer och fixade i ordning oss innan. Då lyssnade vi ofta på ngt av "Absolute Dance" albumen. Och jag har väl säkert fem stycken hemma. Åtminstone fler än två st. Någon stans. Tror att jag har nummer 4 och nummer 7. Sedan har jag dåliga gamla album med julmusik. Eller ett annat samlingsalbum som heter Absolut Love. Huvaligen! Nog om det!

Nu till något ännu intressantare. Eftersom jag inte lägger särskilt mycket tid på musik numera behöver jag tips av er. Så;

Vad har ni får musiktips till mig??

Puss o Kram

Ps Utmaningen skickas vidare till Malin!! Ds

Panel till sovrummen

Jag följer en blogg som heter honungspojken. Och det jag läste alldeles nyss träffade faktiskt mitt i prick; "Men även om orken tryter och orden sinar så händer det förstås saker ändå".

Så är det. När man är trött sinar faktiskt orden. Jag sätter mig framför datorn och bara stirrar in i skärmen. Sitter så en stund. Sedan reser jag mig upp och går därifrån. För är man trött är det som att fingrarna vägrar börja skriva. Orden kommer inte och jag känner mig rätt så oinspirerad.

Det är ingen ursäkt över att jag ej skriver utan mer en förklaring till varför det går några dagar emellan mina inlägg.

Hur som helst. Just nu sitter jag här med en kopp kaffe och Stella leker lite på govlet. Gastar är väl mer vad hon gör. Hon verkar inte alls nöjd för tillfället. Hon vill så mycket hel tiden. En liten argbigga är hon. Men naggande god!

Så vad har hänt här på sistone?
Jag hade en mysig lekdate i tisdags. Två mammor och barn var här och lekte med oss. På kvällen var det styrelsemöte på förskolan. Det var med trevligt.

Igår onsdag var vi iväg och kollade lite material på en brädgård. Vi ska börja renovera övervåningen inom kort och vi vill ha panel på väggarna. Då finns det olika alternativ. Jag vill inte ha pärlspont utan mer raka kanter.

Vi funderar på denna panelen som är en omålad mdf-skiva. Fördelen är att det inte är ett levande material som trä, alltså riskerar man inte få sprickor i väggen, eller att kvistarna läcker. Dessutom, vi ska ha alla väggar med panel och det kan bli lite mycket "bastu-känsla" med levande trä med kvistar i, trots att vi givetvis ska vitmåla allt.

Ungefär såhär hade jag tänkt mig att resultatet ska vara.

Snickaren kom redan igår, han började med att spackla taket i badrummet, så ska han slipa och måla det idag. Vi började ju med badrummet för tre år sedan men den målaren gjorde aldrig klart taket. Lite tröttsamt. Nu har det stått halvfärdigt i tre år. Så nu minsann ska det bli klart. Jag älskar att avsluta projekt/jobb. Det ger så mycket energi att äntligen kunna sätta punkt för ett projekt. Och tre år är väl ändå i längsta laget för ett halvfärdigt badrum!

Nu ska jag in i duschen, sedan åka och köpa färg och lite annat.

Puss o Kram syns på Stan

Precious

Nu är det gjort. Vi har haft vår första egna barnfria kväll o natt sedan Stella kom. (Ja, det var tom överstökat i söndags men jag har varken haft ork eller tid att skriva om det). Det betyder sova utan att bli väckt! Om jag säger att jag inte saknade mina barn ljuger jag. Första natten utan Stella (om man bortser från när jag låg inne för operation) sedan vi kom hem från sjukhuset kändes i hela magen!

Jag och Tias var först ute och åt på Jo Farellis. Mums!

Jag åt en sallad som det dock knappt syntes att jag rört! Tias åt hamburgare!

Hovmästaren, fina Syster/faster Malin.

Sedan gick vi på bio. Precious såg vi. Den var hemsk. Ja till och med förskräcklig emellanåt! Men det kunde man ju lista ut redan i förväg. Författaren till boken som filmen bygger på, Sapphire, fick inspiration till boken när hon jobbade som lärare i Harlem. Ni kan läsa mer om henne på länken ovan.


Det var ljuvligt att få sova länge på söndagsmorgonen. Trots att saknaden var stor. Sedan mötte vi upp farmor och barnen för att åka vidare till 4 års kalas i Lerum. Söta Ville fyllde år.

Igår var det enligt numera tradition, Öppna Förskolan som gällde. Det var fullt ös där, hela 13 mammor o babysar! Efter öppnis åkte jag och tränade. Så här mitt på dagen. Det kallas LYX!! Och jag är evigt tacksam för sådana stunder.

Snart kommer gamla kolleger och vänner från Awapatent hit på lek och fika-date. Trevligt! Vi ses inte jätte-ofta nu för tiden. En har flyttat till Småland och en har flyttat till Lerum. (Varför ska alla goa mammor o babysar bosätta sig i fel ände av stan?). Hur som helst, saknar dem båda, väldigt mycket mer än vad jag saknar min fd arbetsgivare!

Och i kväll är det styrelsemöte. För dagis. Det ser jag fram emot!

Puss o Kram Ha en bra dag!

När Döden knackar på

Jag läser en del bloggar på mama.nu. Laila Bagges blogg är en av dem. Jag gillar henne. Hon är rolig och smart och otroligt driven. Och alltid så snygg och fräsch! Hur som helst har hon skrivit lite om sin syssling och hennes sjuka dotter. Felicia. Fina Felicia med en obotlig hjärntumör. Och Felicias mamma har även en blogg där hon skrivit om sitt helvete på sjukhuset. I väntan på döden.

Och nu är Felicias kamp över. Hon blev 4 månader. Somnade in jämte sin mamma. Mina tankar finns hos Felicia och hennes nära och kära. Jag sörjer i tysthet med dem. Det är så otroligt hjärtskärande när små barn dör. När mammor och pappor mister det käraste de har. Man kan inte förstå. Och man kan inte ta in det. Inte du och jag som har våra små barn hos oss.

Jag känner tyvärr en del änglamammor. (Med tyvärr menar jag att jag givetvis önskar att de inte alls var änglamammor!!) Mammor som mist sina barn. Och även fast man inte kan förstå vilket avgrundsdjup de kastas ner i och hur otroligt ensamma de måste känna sig är jag medveten om att det faktiskt händer. Jag är medveten om att allt kan ryckas ifrån en. Om att man inte ska ta något för givet.

Jag är också medveten om att små barn faktiskt kan bli väldigt sjuka. Att de tom kan vara svårt sjuka redan inne i magen. Jag vet hur det känns att bära ett sjukt barn. Och jag vet hur det känns att få ett sjukt barn. Jag vet även hur det känns när man som mamma vet att barnet är sjukt men ingen lyssnar på dig. Jag vet så innerligt mycket att det kan drabba vem som helst. Dig. Och mig.

Jag vet även hur det känns när ditt barn blir så sjukt att det faktiskt är fara för hennes liv. Paniken inom dig när du inser att du kan mista ditt barn. När döden knackar på.

Jag önskar ingen mamma eller pappa få uppleva detta. Som mamma behöver man inte veta hur det känns när döden knackar på. Som nybliven mamma kan man faktiskt få leva i sin rosa lilla bubbla med sin nykomna baby. Jag tycker faktiskt att det är ok att på ett sätt ta sin baby för givet. Att inte oroa sig för att allt ska ryckas ifrån en. Jag unnar alla mammor och pappor den känslan. Känslan av totalt lycka och sinnesro.

Om jag skulle få gåvan att få ett till barn en dag önskar jag att jag fick vara i en rosa glädjebubbla. Bortom alla sjukdomar och all oro. Jag önskar det så innerligt mycket. Att jag kunde ta livet för givet. Och bara vara. Men samtidigt betvivlar jag det.

Och det sörjer jag.

Puss Och Kram

Tjejkväll

Här om dagen korades vinnarna för Stora Bloggpriset och Heja Abbe vann vardagsbloggpriset.

Jag hoppades och trodde att han skulle vinna sin kategori, hade även röstat på honom. Han skriver en fantastisk blogg om livet med Abbe. Abbe är hans lille son som precis som Stella föddes med en kromosomavvikelse som för Abbes del bland annat innebär medfött hjärtfel. Jag hittade till hans blogg av en slump. Och blev fast. Det är en otroligt gripande resa att läsa om i hans blogg.

Jag känner även igen mig mycket i hans blogg. Särskilt då han skrivit om tankar och känslor kring att få ett underbart barn till världen, när det samtidigt inte riktigt blir som man tänkt sig. Eller som man önskade och hoppades. Om vardagslivet på DSBUS. Om att man faktiskt blir sitt barns egna sjuksköterska. Hur som helst.

Det finns fantastiskt många kämpar där ute i bloggvärden att läsa om. Föräldrar som kämpar med funktionshindrade barn på olika vis. Funktionshinder som både syns och inte syns. Och det är så skönt att man har tillgång till dessa bloggar och kan läsa att man inte är ensam.

Idag har jag och tjejerna varit i Borås och hälsa på deras mormor och morfar. Vi åt supergod färsk lax. Jag passade även på att köpa en ny bilbarnstol till Leia. Hon fick inte plats i sin gamla. Speciellt inte när den var placerad så att hon satt baklänges. Nu sitter hon i nästa stol som man har framåtvänd. Och den kan hon ha tills hon inte behöver någon bilbarnstol längre. Den var avsevärt mycket billigare än i Göteborg. Allt på Babyproffsen i Brämhult (där mina föräldrar bor) är ju billigare än BP i Göteborg.

Tias är ute med sina polare ikväll. På en AW. Det var på tiden tycker jag. De behöver ju träffas ibland. Annars blir man borträknad till slut. Det är så synd att det blir så. Att folk slutar bjuda in en till middagar och fester och fikor på stan bara för att man vart otillgänglig under en längre period. Och det var vi. Otillgängliga under ett halvår när Stella var akut sjuk och jag med. Men nu finns vi. Bara så ni vet. Och vi vill gärna räknas med!

Så det så.

Så nu är det tjejkväll här hemma. Och vi ska mysa.

Puss Och Kram och trevlig helg!!

Snöoväder

Igår var det först Öppna Förskolan som stod på schemat och sedan bar det av direkt till sjukhuset på ett inplanerat besök. Öppna Förskolan var som vanligt succé, Stella hade jätte-roligt och härjade runt bland alla barn och mammor och pappor. Och på sjukhuset gick det bra. Dr Överläkare töjde tarmen lite och sedan pratade vi lite. Vi vägde även Stella och det är fantastiskt skönt att hon fortsätter och öka. Så skönt så att man hinner ta det för givet. Man hinner glömma av hur jobbigt det är när hon inte ökar/minskar. Det är tom så skönt så att man ant snart slutar reflektera över det utan tom normaliserar det. Och så ska det ju vara.

Lunch på Öppna Förskolan

Sångstund på öppna förskolan

På sjukhuset

Idag har det snöat. Och snöat. Och snöat. Jag skulle nog tom vilja kalla det snöoväder!

På fm gick jag och fyra andra mammor med barn här från området till ett mysigt café i Billdal och tog en fika. Alla åt lunch utan jag. Jag drack en kopp té. Hade nyligen ätit frukost. Och man kan ju inte äta varannan h.

På em åkte barnen pulka ute. Får passa på när det ändå är så mycket snö. Jag ska till jobbet i morgon på möte. Och det får mig att bli liiite orolig över bilfärden dit. Det har nog kommit 2 dm snö nu på em/kvällen och det ska fortsätta så här hela natten.

Stellioni

Mina fina barn!

Nu ska jag gå och lägga mig. Har tränat spinning nu på kvällen så eg är jag inte särskilt trött men ska försöka somna. Ska ju upp tidigt i morgon.

Puss o Kram