Il Battioni och sjukstuga

Jag har en Illbatting hemma. Stella. Il battioni är hennes dagliga smeknamn här hemma. Hon är ett litet yrväder som drar fram överallt och ordagrant drar fram allt hela tiden. Och får hon inte som hon vill slänger hon sig likt en treåring på golvet och skriker. Och jag ler. Jag har ju absolut inte haft någon trotsighet innan så jag kan inte annat än tycka att det är lite sött. Jo visst, vänta du, tänker ni. Ja... det är möjligt att jag får äta upp detta inom sinom tid. Men just idag ler jag. Ler åt min fina stjärna som har en vilja av stål och en otrolig kämparglöd.

Livet tuffar på här hemma. Vi är hemma allihop. 2 sjuka. Inte mycket med familjen Sweetie för tillfället. Leia har halsfluss och äter antibiotika. Men hon har även ont när hon går och kissar. Vilket jag påpekade för läkaren men det hände inte så mycket där. De gjorde en snabbodling förvisso i måndags, som visade något men jag fick inte så mycket mer klarhet i det. Har försökt nå dem angående det. Hur som helst vart hon helt tokig nu på kvällen och hade otroliga smärtor så nu fick vi åka in till DSBUS med henne akut. Så kan hon inte ha det och hon har ändå haft 40 graders feber i flera dagar. Som förvisso försvunnit nu med antibiotikan mot halsflussen men smärtan är likväl kvar. Så Leia o Tias är på sjukhuset nu. Hoppas de hjälper henne.

Nu börjar det närma sig. Om 1.5 vecka börjar jag jobba. Vad hände egentligen? Har jag vart hemma ett helt år redan? Nja... det kan inte vara möjligt! Jag tänker mycket på det nu. Att jag ska lämna min lilla baby hemma snart. Åhh hur ska jag klara mig??

Stellas favorit, krypa och gå omkring med Leias kläder på axeln.

Nu sedan några veckor står man upp och går längs grejer.

Jag vill duscha mamma!

Nu på kvällen bakade jag ett börd till i morgon frukost. Brödet var slut här hemma och jag hade ändå tänkt att baka i dagarna. Så nu fylls huset av goda dofter. Mmm längtar redan till frukosten.

Jag har även vart och tränat idag. Sprang 5 km stegrande intervall och sedan styrketräning. Jag har som mål att bli av med mina gravidkg. Det är på tiden. (Det har jag sagt förr men jag har verkligen försökt hela tiden, sedan i somras). Hur som helst har jag blivit tvungen att försöka träna mer och banta.

Banta! Vilket tråkigt ord. Och vilket tråkigt fenomen. Men jag ger en eloge till alla som lyckas gå ner i vikt genom att banta för det är inte lätt kan jag lova. Ständigt hungrig. För att inte tala om det något o-charmiga med att dricka en drink istället för att äta ett mål mat. Fast om det funkar för mig är det ju värt det. Och jag äter ändå frukost och middag varje dag. Fast mycket mindre än vad jag egentligen vill!

Mmmm frukostbröd!

Puss och Kram