Det har gått lite förkylning med feber och hosta på förskolan i veckan. Och jag har bara väntat. Och väntat. Och väntat. På att den ska nå familjens sweeties yngsta familjemedlemmar. Visst låter det pessimistiskt? Ja att varje morgon ta febern på sitt barn. Det kan verka lite tungsint det. Dessutom har jag tagit den i rumpan. Trots att det upplevs jobbigare. För lillan. (Örontermometern visar ju ibland minst en halv grad fel). Men hon har inte haft någon feber.
Förrän ikväll. Typsikt.
Nu får vi hoppas att magen klarar denna lilla sjukhistoria. Jag minns med förfäran hur det gick i våras. När lilla magen drabbades väldigt hårt av ett "vanligt" förkylningsvirus. Men där är vi inte nu. Nej just nu ligger sessan och sover i sin säng. Dock något hostig.
Har vi tur går det över på ett par dagar. Ja har vi medvind blir det som det ska bli. Feberfritt och glatt om någon dag.
Men då får vi nog ha rejält med tur. Vinden får blåsa kraftigt i familjen sweetie riktning.
Och det är det faktiskt vår tur att ha!
Puss och Kram
2 kommentarer:
Håller tummarna att det inte blir som sist! Inte lätt när det ska bli så himla mycket värre än en vanlig förkylning liksom. Krya på dig Stellioni!
KRAM
Säger som Kiqi, måtte det inte bli som förra gången huuah!!! Nej, nu får vindarna vända för the sweetest family, tycker jag! Det är ni värda! Det är konstigt, men varje gång jag kommer hit in på din blogg och ser ett nytt inlägg blir jag som ett barn på julafton. Jag älskar att läsa dina välskrivna inlägg. Hela bloggen är FÖR härlig!!!
Lova är också hostig. Hon hostade som bara den i dag kl 8.30, men det gjorde ju inte oss så mycket med tanke på att vi fick sova till just 8.30;) Dessutom blir den hostande lilla hönan 18 månader i dag på dagen. Inte illa va?
KRAAAAAAAAAAM från oss
Skicka en kommentar