Ny arbetsvecka och hembakta kringlor!

Nu är det ny vecka igen. Ny arbetsvecka för mig. Och givetvis är jag jätte-glad för att äntligen kunna säga detta. Men, jag har jätte-ont i nacken. Och jag är så fruktansvärt besviken på Det. Eller på allt. Känns det som. Jag vill verkligen inte ha såhär ont. Klart att jag vill jobba och ska jobba, jag vill inte bara ägna mig åt rehab, men jag vill inte behöva få så här ont igen. Och jag har verkligen inte haft det på många, många månader. Det bränner i nacken och nedåt ryggen, trycket är tillbaka och helt konstant och jag är yr och har huvudvärk. Och kan inte sova. Med mera! Tusan också. Jag som trodde jag var i bättre form såhär. Ja ja vet. Inget vara för evigt inte heller dessa känslorna och sensationerna. Men jag kan inte hjälpa det, jag är så besviken. Och snopen. Sommarens alla lata, härliga smärtfria dagar med vänner och familj känns helt plötsligt långt borta. Dagarna på torpet med besök hos tant Greta, hallon-ängen och räven, jag längtar tillbaka.

Så nu är det viktigare än någonsin att jag lyssnar på min kropp och försöker ge den det den behöver. Fsst ibland är det svårt att veta vad det är. Och jag är sannerligen snopen! Här kommer några foton från min iPhone, tagna för två veckor sedan, det vill säga sista semesterveckan på torpet.

I målartagen.

Torpet skrek efter ny färg!

På besök hos fina tant Greta.
Vi kom mitt i kringelbakandet. Tur för oss!
Det härligaste med henne är hennes livsglädje,
med eller utan rullstol, med eller utan
förmåga att själv kunna ställa sig upp...
Beundransvärt!

Leia i Gretas kök.

Nybakat.

Och därför blir bloggandet som det blir,

Puss och Kram