onsdag 10 augusti 2011

Du lånade mitt liv

Du lånade mitt liv
Knyckte min tid
Ryckte alltsammans ifrån mig
Brutalt
Och
utan att fråga!

Du lånade mitt liv
Paketerade det i en låda
Gömde undan och satte lås
Allt
Utan att fråga!

Du lånade mitt liv
Stal tryggheten
ifrån mig
Bestämd
och helt resolut
Och utan att fråga!


Skriv om att låna

Kramar Caroline

7 kommentarer:

  1. Jag känner frustrationen i dina ord. Det är nog mer en stöld än ett lån. Dumma låntagare!

    Hoppas du har haft en bra dag, min vän. Många kramar från ett höstlikt Skåne.

    SvaraRadera
  2. Håller med övriga, känns som om "jag" är riktigt sviken och arg. Det flyter fint när jag läser och jag gör det gärna högt :-).

    SvaraRadera
  3. vackert med känslan, påminner en om att sätta gränser..
    kramar om, Lycke

    SvaraRadera

Vad roligt att just du lämnar ett avtryck, och glöm inte signera det! kram! <3