onsdag 27 april 2011

Hjärtekatten- en alldeles speciell liten katt.

Idag ska jag in till stan och träna hos min sjukgymnast jag har där. En gång i veckan åker jag in till stan och tränar hos henne. Det funkar. Bättre än två dagar/v som det var innan. Orsaken till att jag går kvar hos henne trots att jag även har en individuell sjukgymnast i mitt rehab-team är att hon är specialist på just whiplashskador. Och det behöver ju jag. Hon drar bland annat i huvudet, traktion, vilket gör att nervbanorna dras ut. De är nämligen strama och drar ihop sig mest hela tiden. (Fast inte så mycket som för ett år sedan).

Så, då tänkte jag även passa på att gå och köpa garn. Och börja virka min första Hjärtekatt. För ni har väl sett min nya ikon till höger? Ja, Hjärtekatten är ju precis som namnet lyder, en liten katt med ett lagat hjärta. Och det är fina Therese och Susanne som startat detta otroligt fina och alldeles briljanta projekt. Tanken är att de, med hjälp av alla oss här ute, ska få ihop hundra Hjärtekatter som de skänker till Hjärtavdelningen på Drottning Silvias Barn-och Ungdomsjukhus (DSBUS). För att varje lilla hjärtebarn ska få med sig en alldeles speciell liten katt hem. Visst är det fint?

Häng på du med vettja, gå in på Hjärtekattens hemsida och läs mer hur just du kan bidra!





Jag känner en stor samhörighet till alla föräldrar som börjar sin tid som mamma eller pappa till ett nytt litet barn på DSBUS. Jag känner även en stor tacksamhet till själva sjukhuset! För all hjälp och allt stöd vi fick, när Stella föddes och efter fem dagar hamnade på barnkirurgen. Och vi, jag och Tias, liksom många andra föräldrar, levde helt plötsligt vårt liv i sjukhusmiljö istället för hemma. Nu var det ju hennes mage och tarmar som var och är sjuka, så vi befann oss två våningar upp från hjärtavdelningen. Men vi fick även besöka dem då hennes hjärta undersöktes noga inför hennes stora operation som gjordes när hon var tretton dagar gammal. Och att på något vis kunna bidra och ge tillbaka, det känns väldigt skönt och fint! Så tack Therese och Susanne för att ni hjälper mig att bidra, och ge tillbaka.

Även vår äldsta dotter, Leia, har fått besöka hjärtavdelningen och gjort flera stora undersökningar där. Hon föddes med ett hål mellan kamrarna. Denna åkomma anses dock som ett av de mildaste felen man kan ha som patient på hjärtavdelningen och är inget man på henne opererar, för att rätta till. Hur det påverkar henne genom livet vet jag inte men just idag påverkas hon inte alls. Men att få en remiss till hjärtavdelningen för sin nyfödda baby på bb, ja det var en omtumlande och nästan chockartad händelse. Som dock slutade väl!!!

Puss och Kram

6 kommentarer:

  1. Jag önskar att jag kunde virka. Vill gärna bidra, ska gå in på sidan och kolla.

    Lycka till hos sjukgymnasten idag. Kram

    SvaraRadera
  2. Hej!
    Jag heter Madeleine och studerar just nu på högskola. Jag skriver för tillfället på en D-uppsats som kommer att handla om bloggares syn vad som är privat vs. offentligt samt. hur man bloggar och varför. Som underlag för uppsatsen kommer jag att genomföra en enkätstudie och undrar därför om du skulle kunna tänka dig att delta i denna. Enkäten kommer att läggas ut på internet och du svarar anonymt. Den kommer gissningsvis ta mellan 5-15 minuter att fylla i. Själva enkätundersökningen kommer att äga rum första veckan i maj.

    Jag vore tacksam om du kunde meddela i ett mail om du kan tänka dig att ställa upp. Även om du inte vill vara med skulle det underlätta om du ville meddela detta.

    Vänliga hälsningar
    Madeleine
    madeleine.lindfors@gmail.com

    SvaraRadera
  3. Det är verkligen ett underbart projekt!!
    Kanon att du hjälper till och gör en katt. Jag skulle vilja ha en såndär katt bara för att de är så fina! Tänk om de kunde sälja katter också och köpa nytt garn för mellanskillnaden som blir från kostnaden av garnet och priset de tar för katten. Då hade även jag kunnat bidra genom att köpa en katt eller två:)

    Du har ett megalångt inlägg som svar i min blogg;)
    Kram Jennie

    SvaraRadera
  4. verkligen superfina. Superfina. Hade även jag gärna köpt en eller två för att kunna bidra då jag inte kan virka - alls maria me&i

    SvaraRadera
  5. Caroline: Tack för dina fina ord.

    Jennie, Sandra och Anonym: Kolla till bloggen snart igen för det kommer nya sätt att bidra för de som inte kan virka.

    Att kunna köpa katter är mer problematiskt - men kanske i framtiden.

    SvaraRadera
  6. Jag kan inte tänka mig något svårare än att se sitt barn ha det svårt. Fint med den fina katten. Jag tycker att du verkar vara en så stark och fin mamma.
    Du har en award att hämta hos mig.
    Kram!

    SvaraRadera

Vad roligt att just du lämnar ett avtryck, och glöm inte signera det! kram! <3