Borta bra men hemma...

Borta bra men hemma bäst, heter det som bekant. Och det stämmer visserligen. Såklart. Men denna gången var faktiskt borta lika bra som hemma. Eller för tillfället, även bättre. Ja, för denna gången fick det där "borta" mig att hitta hem. På något vis. För genom att vara borta, långt borta, från hela mitt nuvarande liv, från vardagen, från barnen, från träningen, från läkarbesöken, från oron, från värken och från tristessen, fick jag en chans att bryta. Jag fick en paus. Och en god chans att bara vara. Den jag är. Inte mamma. Inte sjukskriven. Inte fixa-middagen-tjejen. Inte tvätt-damen. Och inte heller städtanten.

Utan jag var bara jag. Och det gjorde jag faktiskt väldigt bra. Ja, så bra så att jag hittade hem. Igen.

Portobello Road

Och Lamont Road, som jag bodde på när jag var Au Pair.

Så, låt oss nu gå över från det inre och det djupa samtalet (eller monologen) till det yttre och det flärdfulla, men likväl behövliga. (Och ni som inte är kläd-och sminkintresserade kan sluta läsa här)

Under en hel vecka i London hinner man faktiskt gå i en del affärer. Ja rätt många till och med. (Trots att man sover till 10-11 på förmiddagen och tar en låååång frukost i solen på den stora takterrassen.) Och eftersom jag åkte till London i yllekappa och kängor, men två dagar senare möttes av en tjugofemgradig värme i skuggan, var shoppingen ofrånkomlig. För inte orkar någon gå omkring i kängor och vinterkläder, när solen står som högst på en klarblå himmel, och våren säger, välkommen försommar!

Morgonkaffe på terassen.

Välkommen våren!

Så förutom de sedvanliga så kallade turistprylarna (te, choklad och nallar från Harrods) blev det även nya solglasögon, en ny handväska, tre par skor, leggings, linne, kofta, fyra sjalar, underbart nytt smink och ny parfym, halsband och andra accessoarer och en ny sommargarderob till barnen. Jag fann några härliga vintage-butiker som verkligen imponerade men det enda jag tog mig råd att handla därifrån var ett par skor och en handväska. Från Marshmallow Mountain som också har en e-butik. Dock var dessa ljuvliga. De måste ni få se. Sminket satt som en smäck inför vår lilla barrunda, som satt ännu bättre efter typ två år utan alkohol. (Ja att kombinera alkohol med mina tabletter är inte att rekommendera, men är man på semester så är man och då får man lov att rucka på principerna). Dock tog jag det väldigt lugnt och nöjde mig faktiskt med två drinkar och ett glas rosé. Rosévin sitter för övrigt väldigt bra som lunchdryck till en utsökt sallad i solen på Carnaby street eller Portobello Road.

Precis i min smak!

Kan någon köpa den spegeln till mig?

Ett axplock av vad som såldes i vintagebutikerna.

Mitt badrum vill ha!

På Portobello road.

Middag med finaste resesällskapet.

Eftersom jag befunnit mig i min typ jag-är-så-trött-så-smink-gör-varken-till-eller-från-bubbla i minst två år har jag givetvis missat detta märket. Benefits sortiment studerades dock noga inne på Harrods och jag lyckades även tjata till mig en något tidig inhandlad födelsedagspresent. Tack söta du!

Och förutom den glamourösa shoppingen hann vi även med att besöka Marias jobb, och där bjöds det givetvis på champange och kaffe, gå på Mamma Mia, och strosa runt lite sådär lagom sakta i mina gamla kvarter i Chelsea och South Kensington.

Underbar utsikt från the Gherkin, dock över ett mulet London, och god champagne, Tack Maria.

Det var väl bara hemfärden som var något svettig. Ja men vad annat kan man vänta sig när man har på sig två par byxor, två koftor, en skjorta, tre sjalar och en yllekappa. Inomhus.

Men jag slapp att betala övervikt på väskan i alla fall!

Hej London. Här första dagen, som var lite mulen.

Sightseeing

Finaste syster var med!

Afternoon tea är aldrig fel!

Förväntansfulla sitter vi här och väntar på att Mamma Mia ska börja.

På väg ut.

Only mee.

Puss och Kram