...heter det. Eller hur?! Det är verkligen en gammal klyscha som dock efterlevts många gånger. Ni vet när man tex vart på en chartersemester i Grekland och solat o badat 1-2 v, druckit gott vin, bränt sig, vart ute för sent... Så kommer man hem till sitt, sin goa säng o sina saker man saknat, eller kanske någon kompis man saknat. Ni vet känslan när man öppnar dörren till sitt hem efter någon veckas semester borta, eller efter en lång hemresa, känslan av det där lugnet som infinner sig, äntligen är man hemma!
Men i kväll infinner sig inte den känslan, den är alldeles borta. Finns ingen stans! Vad hände?
Känslan som istället infann sig var stress, jag fick nämligen köra sista biten hem själv med barnen i bilen, köra in i radhusområdet o packa ut alla saker själv o parkera bilen när barnen var själva hemma, dvs stress. Sedan snabbt få dem i säng. Tias fick åka till jobbet o greja lite. Men det är inte dit jag vill komma. Inte alls.
För när man blir så väl omhändertagen som vi har blivit i Norge, när någon har fixat och ansträngt sig för att att vi ska komma, bäddat rent, handlat mat och lagt fram rena handdukar, ja då blir man lycklig och längtar inte hem alls. När dessutom någon lagar all mat åt en 2 dagar i rad, när man får sitta uppe sent om kvällarna och dricka champagne, ljuvligt gott vin och äta mat som lagts med massor av kärlek, ja då infinner sig faktiskt inte den där känslan när man kommer hem till sitt igen. Inte alls. Utan det jag känner är saknad! Jag hade helst stannat kvar i Ula och myst några dagar till.
Vi bodde i deras gästhus som ligger på tomten, helt underbart att ha ett sådant ställe. Där skötte vi oss lite själva men kunde samtidigt ta del av lek o bus i huset så mkt vi ville. Idag fick jag dessutom sovmorgon efter en lite för sen kväll för en trött mamma som jag!!
Tack Maria & Co för höstens höjdpunkt, ni är verkligen helt underbara!
Här bjuder jag på några bilder från helgen!
Leia på båten mellan Strömstad - Sandefjord.
Huset som vi fick ha för oss själva!
Detta är lilla Ula.
Leia och Ebba på deras tomt, klättrar i berg.
Mmmm bara för att visa vilken mysfaktor det var...
Frukost lördag morgon.
Stella- jag åker ingen stans utan min gåstol!, försöker här ta Alberts napp.
Här får tjejerna lunch ute på ett trevligt ställe i grannbyn Sandefjord, på Lördagen!
Mathias o Maria på lunch-stället.
Lek på Ebbas fina rum!
Mina barn!
Hoppas ni "här hemma" haft lika go helg som vi, men det tvivlar jag på!
Puss o Kram- Hemma Bra men Borta bäst!
Åh vad härligt du haft det! Och jag förstår vad du menar... det finns platser jag är på ibland som inte får mig att längta hem det minsta, och när jag komme rhem saknar jag. ;) kram!
SvaraRaderaJag saknar Norge extra mycket nu när jag såg bilderna :-) Lät som en kanonhelg och vilket vackert hus!
SvaraRaderaVilken härlig helg ni hade! Jag förstår att det inte känns kul att komma hem till vardagen och alla dess bestyr. Du får helt enkelt tänka Ula i små doser när det känns för trist hemmavid.
SvaraRaderaHEJ Vännen! Tack igen för att ni förgyllde våran helg på alla sätt. Verkligen en fantastisk tradition som jag hoppas alltid skall återkomma år efter år. Mysigt att få rå om er under några kalla höstdagar. Tack för fina ord!Vi blir så glada om ni trivs. Hur har det gått idag? Pratade med mammma... dom har ju börjat vaccinera på V- centralen och tyvärr fått en del pasienter på tråden efteråt där dom har haft det jobbigt med diverse biverkningar. Hoppas du ska slippa det. Hälsa familjen!
SvaraRaderaKramar maria