Diagnosen är i alla fall inte okänd längre. Inte för oss i alla fall. Fast det var sannerligen inte den enklaste vägen att vandra, för att få rätt diagnos. Nej. Vi fick ta en sväng via Tyskland. I alla fall hennes blodprov. Och det väl gjort, visade det sig, precis som jag trodde, att Leia har en aktiv Borreliainfektion. Men även en aktiv twarinfektion. Och, en aktiv Erlichiainfektion.
Vilket alltså förklarar varför hon mått som hon mått. Synd bara att svensk sjukvård inte besitter de tester som krävs för att fastställa diagnoserna. De Borreliaprover som tas i SE är dels inte tillförlitliga och heller inte tillräckliga för att utesluta en aktiv Borreliainfektion. Man kan ta andra tester, som man exempelvis gör i Norge, Tyskland och USA, där man kollar på cellnivå, om man har en infektion. Där man inte enbart kollar antikroppar. Och, så vitt jag förstått, vet egentligen både socialstyrelsen och läkemedelsverket detta! Men ändå låter de svenska skattebetalare, svenska medborgare, svenska små barn, att lida i sin ensamhet. Helt i onödan.
Med ett utskrivet bulkmedel och astmamedicin.
Släng dig i väggen! Kärring! Mitt barn har inte problem med att gå och skita! Hon har kroppen full av bakterier och parasiter som gör att hon inte äter. Knappt. Och därmed går man heller inte på toa så ofta. Det fattar ju vem som helst! (Jag försökte lyfta frågan till hennes läkare om Borrelia gång på gång, men fick aldrig något gehör. Detta trots att jag påtalade att tjejen hade över 25 (!!!) fästingar i somras. Och DESSUTOM hade samma symptom för ett år sedan som nu, (förutom twar-symptomen, dvs inte feber, lunginflammation, öroninflammation, bihåleinflammation, hosta, ont i mage/rygg) då de svenska antikropps-proverna bara låg lite lite högre, om än dock ÖVER den svenska gränsen för en aktiv Borreliainfektion)!
Egentligen borde jag vara mer bitter än vad jag är. Jag borde vara argare. Ledsnare. Och jag borde skrika rätt ut.
Men jag orkar faktiskt inte. Nej, nu ska vi koncentrera oss på att Leia ska bli friskare. Hon är redan bättre. Och vi är så glada för det. Hon äter antibiotika mot alla infektioner och utan denna medicin hade hon legat kvar i soffan och glott upp i taket, utan att varken äta eller orka gå i skolan. Med ett recept på ett bulkmedel för magen. Och en astmamedicin mot hostan.
Men så är det inte nu. Nix. Och INTE är det tack vara den svenska sjukvården!
Nej, för i Sverige finns det ju inget som heter en icke färdigbehandlad Borreliainfektion. Och det är väldigt tragiskt. Sorgligt! Och upprörande. Gällande erlichia går det knappt att hitta någon info om denna smitta här i Sverige. Inte för människan åtminstone.Det står att man ska meddela länsveterinären om man stöter på smittan. Ska jag skratta eller gråta?
Jag borde skriva en insändare. Eller ringa dagspressen. Eller typ skriva till stadsministern. Eller något.
Fina Leia som tappat två kurvor på vikten och en på längden det senaste året. |
Mor och dotter. På ett av alla dessa (meningslösa) sjukhusbesök. |
För inte är det meningen att ens barns hälsa ska hänga på föräldrarnas privata ekonomi, på deras kämpaglöd och förmåga att gå vidare?
Eller vad tycker du?
En sak är i alla fall säker. Än är inte sista ordet sagt! Det kan jag lova. Och jag har SÅ MYCKET att berätta. Egentligen.
Men jag orkar faktiskt inte riktigt nu!
Puss och Kram