Barnsjukhus med Ebbe och 50 m crawl på mage

Natten till igår fick vi åka in igen med Ebbe. Han blev sämre i sin andning och jag tyckte att det kändes olustigt. Men samtidigt så var han ok i perioder. Han hostade så han kiknade med. Jag pratade ju med 1177 och velade lite. Vill ju inte åka in i onödan så att säga, är ju också rädd för att han ska bli smittad på sjukhuset, det är ju extremt mycket baciller där...

I alla fall. Vi kom in och fick träffa en sköterska med det samma. Och hon tyckte att han lät förfärligt. Ur hans ögon fullkomligt sprutar det gul gegga med. Jag torkar och en minut senare är det fullt igen. Hur mkt var finns det i så små ögon egentligen?

Hur som helst. En kvart senare är dr inne på rummet och kollar och lyssnar på honom. OJ vad det gick fort, tänkte jag, skönt! (Ja det måste nog ändå vart tidsrekord för mig genom alla dessa år och turer med Stella och allt, men oftast är ju inte tarm-åkommorna livshotande men det kan ju andningsbesvär vara...) Så det var ju alltså för att han inte andades ok. De ordinerade inhalering och fort gick allt. Fem minuter senare var sköterskan där med en tratt och koksalt. De sprutade in i näsan (vilket jag gör flera ggr per dag med) och sedan satte de den där tratten över mun och näsa. Så fick han andas in adrenalin.

Sedan fick vi vänta en kvart. Och så var det dags igen. Där emellan tog de blodprov och de skickade även prov på ögon-geggan på analys.

Ebbe blev så lugn av adrenalinet. Sköterskan sa att de brukar bli pigga av det men här var det tvärt om. Han hade varit hysterisk i en halv dag, pga att han inte fått luft som han ville antagligen, men när han andades i tratten såg man hur skönt han tyckte att det var. Sköterskan berömde honom så mycket.

Efter en stund kom dr in igen och lyssnade på lungorna och kollade. Han konstaterade att Ebbe svarat bra på behandlingen och sa att vi kunde åka hem. Vi skulle ha koll på honom och bara komma upp om det blev sämre igen. Då får man inhalera igen sa dr. Och att det var virus då, crp är på 35.

Eländiga dumma jobba äckliga virus!!!

Så lagom till att man typ skulle gå upp för att lämna på dagis kom vi hem från barnsjukhuset. Leia var dock hemma från dagis då hon hade haft lite ont i halsen dagen innan. Hon hade ingen feber och åt och var som vanligt. Men vi tog en hemma-dag ändå. Hon satt med sin älsklingsbok, pysselboken, och skrev och läste. Hon älskar ju att pyssla. På kvällen var det dags för simskola igen för Leia. Och hon hade tydligen simmat 50 meter crawl på mage med perfekt andning. Rygg-crawl har hon kunnat i ett halvår men det är ju skillnad när man ska komma på hur man andas och gör det på mage. Så hon var verkligen själa-glad här på kvällen!

Höstens simskolegrupp bör alltså revideras. Jag har bokat in samma nivå, eftersom jag inte visste vad denna intensivkursen skulle ge henne. Hur mkt hon skulle hinna lära sig. Nåväl. Kanske går det att ordna?

Nu ska jag ta hand om min sjukling.

Ha en bra dag, och TUSEN TACK till er som hört av er angående bloggen och faktiskt kommenterar lite nu, se där, det var ju inte så svårt!

Jag mår inte bra!

Puss och Kram

Jag surar vidare och känner mig som en medelsvensson!

BLÄ!!! USCH!!! FY!!!

Ebbe är sjuk. Jag vill inte! Vill inte sitta inträngd bland sjuka ungar på ett sjukhus och vänta timme efter timme på att en läkare ska komma in. För att lyssna på lungor, kolla i halsen, öronen, ta puls och sedan skicka hem oss med diagnosen virus.

Utan att ens ta något blodprov? Vad hände med koll av Crp?

Ja ja... Jag hoppas att min snörvlige och febrige lille gosse sover bättre i natt. För denna natten hade han det inte lätt. Varm som en liten kamin låg han och skrek jämte mig. Förbannad över att inte få luft tror jag.

Jag är lite sur idag.

Eller kanske irriterad?

Ja inte är det bara för att Ebbe är sjuk. Nej det går ju över.

Och inte är det för att ingen av er (typ) orkar skriva en kommentar heller. Nej, visst är det förbannat trist att det endast är en envägskommunikation i denna blogg, det har jag ju sagt förr att jag avskyr, men jag kan ju inte heller tvinga någon att kommentera något.

Nej det är inte därför heller. Fast jag funderar allvarligt på att låsa bloggen igen. Ja lite för att det känns som att folk mer snokar än följer, för följer man så har man ju något att säga till vederbörande, annars snokar man, anser jag! Jo, jag tycker faktiskt det. Att om man väl läser en blogg varje dag (och dessutom känner personen i fråga IRL) är det ens förbannade skyldighet att lämna ett avtryck. Ibland! Men inte om man bara susar förbi då så klart!

Fast vad vet jag? Det är ju inte jag som sätter ramarna. Det gör ju ni!

Hur som helst. Det är inte därför jag är sur. Inte bara i alla fall!

Jag tror nämligen att jag är lite sur över att jag har ont i örat. Och tänker att det nog beror på att jag åkt med taket öppet på bilen för mycket! Snacka om att ha ett i-landsproblem. Och jag ÄLAKR DET!!! Att ha i-landsproblem alltså!

Jo, för om man på riktigt får kämpa med större problem eller frågor, ja ni vet prövningar i livet, är det liksom riktigt skönt när man för en gång skull får lov att känna sig sur över något så banalt som att man har ont i örat. För att man har ett tak som går att öppna på sin nya fina bil!

Och ni ska veta hur provocerad jag ofta blir när jag stöter på alla gnällspiar som gnäller över sina i mina ögon sett i-landsproblem (typ magsjuka barn eller för mycket mygg, för varmt väder, för kallt väder, för lite egentid, äcklig mat, kallt kaffe, taskig granne eller hösnuva!), fast det egentligen i grund och botten måste handla om ren avundsjuka från min sida.

För Jag vill ju OCKSÅ bara ha ont i örat någon gång. Och inte oroa mig över Stellas mage. Min nacke. Familjens cancer. Och annan skit som faktiskt bekymrar mig en hel del!

Ja, så nu tänker jag sura vidare över mitt öron-ont och känna mig som en riktig medelsvennson!

Puss och Kram

Liljekonvaljer till mor

Två ljuvliga dagar på torpet har vi nu bakom oss. Ebbe har hunnit bli hela åtta veckor och jag riktigt känner och ser hur han växer för varje dag. Hans medvetenhet för omgivningen ökar alltmer. Intresset för sina syskon. Gensvaren till oss. Leenden. De små jollrandet. Han iakttar och begrundar. Tittar med en eftertänksam blick. Så mycket att upptäcka!

Vi har badat och lekt, grillat och städat lite. Så har vi hälsat på tant Greta, vart på gudstjänst och plockat liljekonvaljer med. Det är mors blommor. Jag plockade alltid en bukett till mamma på mors dag, som liten. Och idag fick hon en återigen! Nyplockade från tomten på torpet. 

Det är Vardagslyx det! Att ha naturen, det gröna och vackra, fågelkvitter och blommor, precis utanför dörren! 

Morgonmys och kyrkobesök

Bad i Skäremosjön

Majdopp

Vårstäd

Liljekonvaljer till mor

Nu är det bara tre jobbveckor kvar för sambo, sedan har vi tio veckors ledighet ihop!

Me like!

Puss och Kram

Det är fredag

Det är fredag och klockan är strax tio på förmiddagen. Termometern utanför fönstret i norrläge står på tjugo grader. Ljuvligt! Jag har redan vant mig vid högsommarvärmen. Att smörja in barnen innan de går till förskolan. Att springa omkring i flip flop. Och att låta Ebbe sova ute i vagnen i bara en liten linne-body! 

I veckan har Leia vart på sin skola igen. På inskolning. Hon träffade två andra flickor som också kommer "själva" från andra förskolor och inte känner några andra tjejer. De stannade kvar efteråt och lekte en timma på skolgården. Den har förutom gungor, innebandyrink, pingisbord, sandlåda och en vanligt astfaltsgård både berg, hinderbana, koja, skog och en bäck att gå balansgång över. Det känns fantastiskt lyxigt! Vilken tillgång för barnen! 

Det är fredag och vi ska till torpet idag igen. Värmen ska hålla i sig så vi vill passa på. Ska städa klart gästrummet och utedasset så att vi kan ta emot alla trevliga vänner som vill hälsa på i sommar. För det ska ni veta. Ni är hjärtligt välkomna allihop! Det är bara roligt med besök!!!

Vi har ju ett gästrum i ladan på torpet. Det byggdes för en himlans massa år sedan, minst tjugofem år sedan. Men det funkar hur bra som helst. Det är svalt eftersom det är i ladan. Och har svart trägolv och höga bjälkar i taket. Och tre små fönster och råspont på väggarna som också är målat svart och vitt. Jätte-mysigt! Och rätt så stort!

Ha en fin helg alla,

Vad ska ni hitta på?

Leia och Ebbe i morse! Leia brukar hämta Ebbe på
morgonen när han har vaknat och bär ner honom till skötbordet.

Leia och hennes två blivande klasskompisar i gungan på skolan.

Stella äter middag ute i sommarvärmen.
Här var det 27 grader i skuggan.
Hon har precis badat i grannens pool så hon är fortfarande våt i håret!

Lasange ute i det gröna. Vi har hittat ett nytt litet
lunchställe nere vid havet. Vid båtvarvet. Så mysigt!

Vi hörs nästa vecka!


Puss och Kram

Morgonsöt!

Morgonsöt! 

En trött bäbis att packa ner på färd mot dagis. Och en trött treåring att väcka som sover i pappas säng. Som ni ser ska hela gänget med till dagis. Tiger, Mimmi och Mumu. Och en femåring som försvinner med sparkcykeln till dagis snabbare än att jag hinner reagera. Sedan står hon stolt i hallen och väntar när resten av skaran anländer. Det är min skoltjej det!  

Solen strålar från en blå himmel och en prinsessa ska döpas idag. Och jag tänker att jag bara måste se lite på tv trots det vackra vädret. För inte är det varje dag en riktig prinsessa döps! 

Vilket får mig att tänka på Ebbes kommande dop! Jag borde verkligen göra de där dopinbjudningarna med. Men hur ska jag hinna? Liten vill ju inte sova så länge i rad och hemmet svämmar fortfarande över av prylar från helgens torpetvistelse. Kläder, disk och andra grejer som dräller...

Phu, det får bli en kopp kaffe i solen först.

Ha en fin dag!

Torpet

Vi for till torpet i lördags. Premiär för säsongen. Och då blev det vårstädning, allt skulle dammsugas, skuras och piskas. För om vintern springer möss inne i vissa rum. Fina syster och hennes Mats var också med och hjälpte till. Och mor min, och tur var väl det för alla extra händer behövdes!

Men det fanns även tid för lek och bus. Och för kafferep hos grannen, det vill säga granngården där min farmors mor är född, och våffelkalas inne i byn. Några kontakter hade vi dock inte med oss, men inte gjorde det väl något alls för då bjöd de bara på fikat! Otroligt generöst. Jag insisterade dock på att få betala en annan gång! En man satt ute i det gröna och spelade fiol och vi fick önska sånger. Stella ville höra blinka lilla stjärna, och Leia Idas sommarvisa. Jag drog till med Sjösala vals, sommarkänslan var på topp!

Sedan for vi förbi Ebbes kyrka, Håcksviks kyrka.

Se så fin den är!

Puss och Kram

Min dag

Min dag har förgyllts av kusinbesök. Ingen mindre än min fina kusin Maria var här med sin son, mamma och så var min mamma med!

Jag gjorde en äppelpaj och bjöd på, plus att Marias mamma hade bakat så goda kanelbullar till oss. Vi fick så fina presenter med, Ebbe fick en superläcker byxdress från Polarn och Pyret (min favoritaffär, dvs mitt i prick!) och ett par jätte-fina tofflor från bobux. Jag verkligen älskar det märket, tofflorna i äkta skinn är mjuka, lätta att ta på, andas och dessutom såååå fina!!! Har haft flera styckena till tjejerna! Sedan fick jag den fina blomman ni ser nedan med!

Fotona är tagna med mobilen och hopsatta i Diptic. 

Puss och Kram

Instagram och Diptic

Idag har jag laddat ner två nya appar till min iPhone. Instagram och Diptic. Instagram har jag sett att andra använder, vilket är en app som funkar som en foto-dagbok. Och Diptic var en app som Instagram gav som förslag när man ville ha en app för att göra foto-kollage. Perfekt tänkte jag, som verklige har saknat detta.

Instagram har jag inte riktigt lärt mig, har bara tagit ett foto ännu, nämligen det nedanför, när min gosegris sover i vagnen med sin nya loppis-tröja och sin nya handvirkade filt. (Japp, den jag virkade till honom). Så har ni några tips så dela dem gärna med mig!

hannacaroline1 är jag på Instragram om ni vill följa!

Diptic verkar hur rolig som helst, och smidig, bara att välja bilder och så drar man dem till den mall man väljer. Fotot nedanför är från gårdagens promenad här i Billdals Park. Tänk att vi har en sådan ljuvlig park precis runt hörnet, vardagslyx!

Snart är det dags att fara till bvc för att väga och mäta lille gossen. Och även tjejerna ska med. Leia ska nämligen få sin spruta idag!

Ha en fin dag!

Puss och Kram

Loppis och hallrenovering

Åhhh det finns knappt ingen tid till min fina blogg längre. Eller tja, tid finns men inte två armar och händer över att skriva. För min fina lille goding Ebbe-bebbe vill verkligen bli buren, mest om kvällarna, så då hinns bloggen inte med. Och om dagarna har vi oftast massa andra upptåg på g. Och har vi inte det, försöker jag desperat få några timmars sömn i sängen. Med en Ebbe-bebbe snusande tätt intill.

För så är det.

Tätt intill. Närapå. Det är Ebbes melodi. Och visst är det mysigt. Absolut. Det håller jag helt med er om. Fast kanske inte 24 h om dygnen, 7 dagar i veckan... Nej...För mamman börjar få lite väl ont i nacken av allt bärande och alla icke ergonomiska sovpositioner.

Så jag röster för låt säga ett cirka fem centimeters mellanrum. Mellan mamman och babyn. Om natten.

Det låter väl ok?

Tja. Annars så rullar vardagen och livet på. I veckan och helgen som var firade vår kyrka, Billdals kyrka, tjugo år. Så det var extra mycket roligheter där. Bland annat en barnloppis på fredagen. Jag fyndade lite grejer till både Stella och Ebbe. Vantar och mössa för fem kr styck. Då var vantarna ändå från Polarn och Pyret och kommer att matcha hans vinteroveall från Pop perfekt! Och ett par ursöta vita små skor till Ebbe för 10 kr. Och en fleece-tröja från Molo för 5 kr. Ja ni hör vilka fynd! Stella fick även en jätte-fin ny potta med ryggstöd. Från babybjörn. Den, eller den vi har hemma, ska vi ta till torpet. Så att vi slipper släpa hennes potta fram och tillbaka. Likaså fick hon en kärra från Brio. Också den ska vi ha på torpet i sommar.

På söndagen var det familjemässa och kyrkan var överfull. Det var ju bönesöndagen så temat var så klart bön. Och prästen hade frågat mig söndagen innan, om jag ville berätta lite vad bön är för mig. Så det gjorde jag. Med Ebbe på armen och Leia och Stella med framme. Jag pratade utan manus och direkt från hjärtat, vilket kändes himlans bra. För på så sätt glömmer jag ju inget. Och efteråt kom det fram massor av folk som tyckte det jag sa var bra och så vidare. Så det var extra roligt. Och jag blev förvånad över att jag inte kände mig det minsta nervös. Trots att det måste vart över 200 personer där. Nej, det var bara roligt. Att få dela med sig!

På tal om kyrkan, vi har nu äntligen bokat dop till vår lille gosse. Ebbe, John, Malkolm. Och det var inte så lätt att få ihop ett bra datum som folk kunde komma på, som även kyrkan var ledig på. Så det blev att vi har det ute på torpet, i Håcksviks kyrka. Men den är jätte-mysig så det känns bra. Hoppas bara att folk kommer dit också! Vi tänkte bjuda på lunch på torpet sedan så det kan nog bli en extra mysig dag om vädret är på vår sida!

Nej nu ska jag ta en promenad med min lille gossa, längs havet. Trots att jag bott här över fem år nu, blir jag lika rofylld, glad och tacksam varje gång jag möter havet, på min promenad. Ja, att ha havet inpå knuten är jag ju inte direkt bortskämd med, eftersom jag kommer från en stad inne i landet.

Nedan passar jag även på att visa lite bilder från hallen vi renoverade för ca 2 månader sedan. Jag har ju inte visat den riktigt på bloggen ännu!

Här är delar av mina loppisfynd, skorna och koftan.
Och byrån kommer från en retro-affär i Höganäs och lampan är från Mio.

Ena sidan av hallen.
Nytt golv, tak, ny tapet, nya dörrar, lister och foder. Och nya lampor.

Andra sidan av hallen, med två stökiga barnrum i bakgrunden!

Puss och Kram

Inskolning på Polstjärnan och besök på barnakuten

Idag har Leia varit på sitt första besök på sin skola, Polstjärnan, som  hon ska börja till hösten. Och det verkar vara hur bra som helst. Vi kände oss SÅ välkomna och alla var så trevliga. Leia samlades med åtta andra barn (det var halva klassen) i sitt klassrum och deras två fröknar, Jonas som är musiklärare också, och Nina, som är en Montessori-pedagog. Vi föräldrar satt i matsalen och pratade och drack kaffe som skolan bjöd på. Rektorn kom på ett spontant besök också och pratade lite. Det som känns bäst, förutom själva pedagogiken som sådan och det individuella seendet, är att det är så litet, att alla barn inte bara lär känna sina klasskamrater, utan även de andra barnen på de närmaste årskurserna över dem på skolan. Och enligt de föräldrar som redan hade barn på Polstjärnan, visste barnen oftast vilka de flesta andra barn på skolan var, inklusive deras syskon. Och det är mycket fokus på att vara en god kompis, på fadderskap och på att alla ska få vara med. Exempelvis hade de bestämda platser i matsalen, så att ingen skulle känna sig utanför, ja för att skapa en trygghet för barnen. Sedan var det en hel del roliga aktiviteter för familjerna också, vilket jag verkligen värdesätter. Det blir så mycket trevligare om man känner barnens föräldrar också, och kan träffas vid trevliga tillställningar.

Leia hittade redan en tjej att leka med och de bytte redan telefonnummer. Också väldigt roligt med nya kompisar tycker jag.

Men så till det lite tråkigare då. Eller rätt så mycket tråkigare. Ebbe har varit dålig i natt. Gråtit väldigt mycket, minst en gång i timmen, i sömnen och velat amma och amma och amma och amma.... Fast det var ju bara trygghet han ville ha. Han hade även feber när vi vaknade. Fast eftersom det bar av till inskolning med Leia hann jag inte riktigt fundera mer på det. Tills vi var hemma igen. Då hade jag hunnit med att handla mat och laga mat med. Jag ringde 1177 och bvc, och enligt båda två måste en barnläkare kolla på honom om han har feber, eftersom han är blott fem veckor gammal.

Det gick smidigt på dsbus idag. Vi fick inte ens vänta i väntrummet. "Hej, den lille vill jag inte ha här ute" var det första sköterskan sa när hon såg mig komma in i väntrummet med barnvagnen. Så fick vi ett eget rum meddetsamma. Och så fick jag ta av honom alla kläder och sitta med en mugg och vänta på att han skulle kissa. Det var lite ansträngande för nacken att bära honom i 40 minuter som det tog, innan han kissade, och hela tiden kolla ner och vara beredd med muggen. Och kissandet tog typ tre sekunder så tur att jag var beredd....

Crp var förhöjt men tempen sjönk väl där så de sa att vi fick åka hem, och att det ant var ett virus. Vi skulle komma in igen om han fick över 38 grader igen. Hoppas inte det. Jag orkar inte åka upp igen. Jag har sjukt ont i nacken idag. Det är inte särskilt roligt. Aj aj aj!!! Att lyfta barnvagnen in och ur bilen är inget att rekommendera för en som har whipplash kan jag lova. Måste fundera ut något bättre alternativ. Fast det finna ju inte.

I morgon är det en lugn hemmadag som väntar för oss, kanske ska jag ta och baka frukostfrallor om jag orkar och inte har ont i nacken. 

Ebbe på barnakuten

Puss och Kram

Trettiofem år och vårfest!

I fredags fyllde jag alltså trettiofem år. Och det kändes egentligen inget speciellt. Jag hade ingen stor fest eller så, nej faktum är att jag tvingades spendera delar av min födelsedag på sjukhuset. Jag hade haft mjölkstockning sedan två dagar tillbaka och hade även haft frossa och feber. Och hade fortfarande väldigt ont och en stor rodnad. Och efter lite telefonkontakt med kk tyckte de att jag skulle åka in. Och än en gång är jag motsträvig och en gnutta obstinat. "Nej men det går inte, jag ska ju ha 35-års bjudning om fyra timmar" sa jag i telefonen. Jag ringde mer för att få lite tips och råd på vad jag skulle göra. Och om de trodde att det fanns någon risk att min mjölkstockning skulle ansamlas till en abscess... som jag hade för tre år sedan och som kräver kirurgiska åtgärder. Barnmorskan som jag pratade med gav sig dock inte och upplyste mig även att det knappt var någon kö för tillfället.

Nåväl. Jag skyndade mig upp och det gick rätt smidigt. Jag var hemma igen blott en timme före gästerna skulle komma. Jag hann på den timmen amma, bära Ebbe, amma lite till, byta blöja, bära lite till, byta om och hacka lite sallad och koka lite pasta. Resten fick iordningställas när gästerna väl var på plats. Men det gör inget. För det var bara släkten här så dags och de förstår ju så väl. Och är även väldigt hjälpsamma!

Så vad fick jag då? Jo, förutom pengar (som jag önskat mig av flest personer, jag tänker nämligen köpa en ny vårjacka tror jag...) ett presentkort på Matton, det vill säga en målarbutik inne i stan. Måla som i att måla oljemålning/akvarellmålning alltså. Jag ska nämligen våga mig på att börja måla i olja istället för akvarell, kol och krita som jag endast målat med hitintills. Sedan fick jag en tunika, en väldigt fin pajform av min syster, lite blommor, en smultronsplanta och en vas och en skål av min farmor, vilket är arvegods som jag uppskattar allra mest!

I lördags var det en liten vårfest här i Billdal. Vid affären. Och barnen var med och sjöng. Deras förskola Senapskornet hade besökt musikskolan i Billdal, Musikum, och övat in tre sånger som de framförde. Barnen var fantastiskt duktiga och det var jätte-roligt att se på dem! Efteråt fick barnen besöka brandbilen som var där, och Leia fick klättra på några backar, något jippo de hade kommit på, och så fick de rida ponnyridning. Dessvärre blev hästarna skrämda när Stella red så de hoppade och studsade lite så att Stella flög av. Hon hade inte en chans att sitta kvar. Jag höll ju henne i handen så hon blev hängande i sin arm, i min hand, och det kändes lite jobbigt. Jag var nästan rädd för att den drogs ur led... Men hon verkade inte ha ont efter det att den första chocken lagt sig. Sedan berättade hon lite förskräckt till dem hon stötte på som hon kände att hon ridit men att hästen hoppade så att hon föll av. "Men Leia har ramlat av två gånger" tillade hon sedan, och då var det hela ok. För hon hade ju bara ramlat av en gång. Min skrutta. Skillnaden är väl dock att Leia ridit 2.5 år på ridskola och bara ramlat av två gånger av alla de gångerna. Och detta var ju första gången Stella red...

Min farmor Märta som gosar med Ebbe. Och faster Titti i bakgrunden.

Jordgubbstårtan blev klar till slut med lite hjälp av snälla Titti!

Den vackra pajformen fick jag av syster. Fatet fick jag av farmor, och en tillhörande kanna.

Sara hade med sig denna ljuvliga smultronplanta. Tusen tack!

 

Arvegods från farmor, och rosor från pappa.

Praktfulla rosor köpte min älskling till mig.

barnens förskola uppträder på vårfesten, i samarbete med Musikum.

 

Leia och Stella testar brandbilen!

Leia ville prova att klättra med backarna. Åtta stycken klarade hon att sätta upp innan det rasade!

 

 Puss och Kram

Första Maj och sommarvärme!

Det är första maj och våren är här. Ja det är ju nästan sommar ute idag. Tjugo grader i skuggan. Oj vad jag njuter. Som jag har längtat! Att ha Ebbe ute i vagnen med en filt och slippa overallen. Underbart!

Vi begav oss ner till stranden idag, premiär för säsongen. Lämnade badkläderna hemma för att undvika nerkylda små barnkroppar. Men vad hjälpte väl det?

Och snart fyller jag trettiofem år, om tre dagar närmare bestämt. Men jag känner mig inte gammal för det. Inte det minsta. Nästan tvärt om. Tänk, jag har tre barn! Vid trettiofemårs ålder.

Helt fantastiskt!

Ebbe fyra veckor, sover sött i vagnen under hela utflykten!

Leia och hennes kompis som var med,
 Elin Moa fikar på berget. 

"Bort mamma, jag vill inte vara med på kort!"

Puss och Kram